Aktuellt

Vi har i år redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013! Definitionen av punktlighet är att tåget ska anlända till sin destination inom 5 minuter från den tid som står angiven i tidtabellen. Det ka n jämföras med flygets punktlighet som får vara upp till 15 minuter efter sin tidtabell innan det räknas som en försening. Trots att flyget alltså har större marginal slog tåget flyget i punktlighet på långdistanstågen under årets första kvartal med en punktlighet på 81 procent när flyget endast nådde 78 procent på konkurrerande sträckor. Det är något vi som bransch ska vara stolta över. Genom arbetet i Tillsammans för tåg i tid – TTT – har operatörerna bidragit till att skapa kunskap om vad som orsakar förseningar för att sedan skapa åtgärdsplaner för att ta ansvar för de orsaker de förfogar över. TTT har kommit långt men vi kan fortfarande göra mycket mer.

Att det är stort fokus på klimatfrågan kan inte undgå någon och kraven på järnvägsbranschen att lyckas ökar. Denna vecka har vi tagit temperaturen på de förbättringsarbeten som pågår inom Stärkt branschsamverkan för infrastrukturen, JBS:s strategi och förutsättningarna för att expandera nattågstrafiken till att även omfatta resor till kontinenten. Branschen behöver verkligen finna ett sätt att svara på den efterfrågan som finns just nu och inte låta tiden rinna iväg bara för att vi inte kan hitta ett sätt att leverera det som önskas. Ibland är lösningarna och möjligheterna närmre än vi tror – exempelvis måste vi väl kunna få nattåg till Oslo på banan i närtid?

Konjunkturen är på väg ner. Finansminister Gunnar Sträng lär ha förhört sig om antalet godsvagnar som stod stilla på bangårdarna som en viktig konjunkturindikator. Uttalandet citerades i SvD igår och är särskilt intressant eftersom vi samtidigt med kommande lågkonjunktur ser allvarliga hot mot godstransporterna i Sverige till följd av de stigande banavgifterna samt kostnadsdrivande krav på installation av ERTMS ombordutrustning och tysta bromsblock.

Vid styrelsens strategimöte i veckan accelererades processen för att gå i mål med förbundsbildningen till den 1 januari 2020. Ett namn för det nya arbetsgivar- och branschförbundet är klubbat: ”Tågföretagen”. Namn är identitet och involverar ofta starka känslor men i detta fall tror vi det går att vänja sig relativt snabbt.

I veckan har regeringen presenterat statsbudgeten 2020 och den innehåller som väntat successivt ökande satsningar på järnvägen som erhåller investeringar och underhållsanslag på nästan 21 miljarder kronor. Av investeringarna går knappt 11 miljarder till järnvägen, det vill säga 75 procent av den totala investeringsramen 2020 för vägar och järnvägar. När det gäller fortsättningen för miljökompensationen – ett vallöfte från 2014 tills dess distansbaserad vägslitageskatt införs – bekräftas att Trafikverkets anslag får användas till kompensation till godstransportörer på järnväg för icke internaliserade kostnader avseende godstransporter på väg eller sjöfart. Vi hoppas nu på en god dialog med Trafikverket och Infrastrukturdepartementet om de mer konkreta möjligheterna att utveckla och förbättra systemet för miljökompensation.

Vid mötet med JBS styrelse i veckan tog vi upp en av de mer pressande utmaningarna för svensk järnvägstrafik som successivt försämrar konkurrenskraften och kapaciteten i järnvägssystemet. Krav på tysta godsvagnar forceras in i Tyskland och Schweiz redan 2021 – i strid med EU:s lagstiftning. Den uppkomna situationen riskerar att kraftigt sänka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet om lägre hastigheter i godstrafiken blir ”lösningen” på problemet. Att buller är ett hot mot folkhälsan står klart, men andra skadliga effekter kan bli långtgående och irreversibla. Det handlar inte bara om att boende vid Rhen plötsligt ska slippa allt buller från de passerande godstågen. Läs vår lägesbeskrivning och analys i en separat artikel.

Hur flyget till och från Arlanda ske se ut i framtiden är en laddad politisk fråga kopplad till vilka infrastruktursatsningar som ska planeras när klimatdebatten går som varmast. Januariavtalets 73-punktsprogram innehåller tydliga skrivningar om att minska flygets klimatpåverkan samtidigt som regeringens flygstrategi från 2017 talar om prognoser för kraftigt ökat flygande. Under våren 2019 avslutades det så kallade Arlandarådets uppdrag från den tidigare S+MP-regeringen. Men slutrapporten har inte presenterats ännu. Vi kan bara spekulera i om det är fler start- och landningsbanor, bristande satsning på kollektivtrafik till och från storflygplatsen eller något annat som ligger bakom att nästan ett års arbete av ett 3-mannakansli verkar rinna ut i sanden. Ökat flygresande prognostiseras men är det önskvärt? Borde inte prognoserna ändras som en följd av klimatdebatten och den beteendeförändring vi sett de senaste åren? Att effektivisera storflygplatsens funktionalitet och tillgängliggöra Arlanda med mer tåg och minskad biltrafik borde dock vara en självklarhet oavsett prognosmakeriet.

I transportsektorn finns ett mantra som innebär att trafikslagen inte ska ställas emot varandra. En nyanserad version av tankarna bakom är nog att vi kan finslipa fördelningen mellan trafikslagen men inte får straffa ut något av dem. Exempelvis kombitransporter tar till vara både godstågets och lastbilens fördelar. Utvecklingen av intermodala transporter (eller kombitransporter) har debatterats i transportsektorn på senare tid, läs exempelvis om idén att upphandla tågpendlar i södra Sverige.

I tisdags vid midnatt öppnade trafiken på Södra stambanan igen efter branden i Hässleholm. Därmed blev avstängningen mindre än en vecka mot prognosticerade cirka tio dagar. Trafikverket och entreprenörerna som har jobbat intensivt för att återställa anläggningen förtjänar en eloge. Personalen jobbade treskift med 30 personer i taget, en sällan skådad akutinsats. Det är glädjande att se att branschen kan kraftsamla på detta sätt i pressade lägen.

Politikerveckan Almedalen hade färre besökare i år än förra året, som var ett valår med allt vad det innebär för denna politikerarena som ligger endast cirka 2 månader före valdagen. Dock var det möjligen ett …