Aktuellt

Som framgick av förra veckans nyhetsbrev duggar rapporterna och debattartiklarna tätt för närvarande. Allt ska tydligen hända före Almedalen – därefter är det definitivt semestertider i Sverige. Även Tågoperatörerna har synts i debatten de sista dagarna. Först ut var ett inlägg om värdering av CO2 kopplat till styrande ramverk för transporter och klimatsmart infrastruktur. Vi upplever att debatten och forskningen nu definitivt och slutligt styr mot att värderingen av CO2 – i form av höjd beskattning eller åtminstone höjt skuggvärde – blir kritisk i framtiden för att styra samhälle och näringsliv i rätt riktning. I Tyskland pågår för närvarande en intensiv debatt om införande av en klimatskatt. Det senaste fenomenet är videobloggaren Rezo som med tyskfrispråkig och faktaorienterad utläggning skakar om de statsbärande partiernas tvekan inför att fånga upp bland annat klimatfrågan. Retoriken återkommer inför det finska EU-ordförandeskapet i EU, som inleds den 1 juli 2019, där klimatutmaningen har högsta prioritet. Känn på statsminister Antti Rinnes uttalande till Finlands riksdag: ”Ja, men”-politikens tid är förbi när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Läs mer om det finska ordförandeskapets prioriteringar här.

Rapporterna duggar tätt och debatten om transportsektorns klimatutmaningar går varm i värmen. Frågan om transportsektorn kommer klara klimatmålen har på senare tid belysts i en ESO-rapport benämnd ”Klimatmål på villovägar?” och i en IVA-rapport ”Så klarar Sveriges transporter klimatmålen”. Och ytterligare rapporter sista veckan om infrastrukturinvesteringar, dels från SNS ”Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning” och från Fores ”Att bygga rätt infrastruktur – vilken transportinfrastruktur lönar sig och hur bör den finansieras?” Debatten lär fortsätta i Almedalen – se information om Tågoperatörernas aktiviteter.

Regeringen har genom Sverigeförhandlingen ingått avtal med Sveriges kommuner om att snabbt – helst på tio år – bygga nya stambanor mellan våra största städer i utbyte mot byggande av 285 000 bostäder. Till detta kommer Januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna å ena sidan och Centerpartiet och Liberalerna å den andra. Punkt 28 i överenskommelsen säger: ”Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid. Den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.”

Tågresandet ökar så det knakar i räls och strömavtagare. Frågan vi nu måste ställa oss som bransch är hur vi fångar upp och behåller det ökande intresset och resandet. Under första kvartalet 2019 har vi sett siffror från SJ att tågresandet ökat med 8 procent jämfört med motsvarande period förra året. Vi har liknande indikationer om ökningar från andra operatörer. Samtidigt minskade flygets landningar med 5 procent under perioden januari till april. En delförklaring till flygets minskning är förstås sju dagars SAS-strejk, då antalet landningar sjönk med 19 procent i april. Men faktum kvarstår – den ökade klimatmedvetenheten har lett till att människor väljer andra färdmedel än tidigare, där valet av tåg före flyg och bil ligger nära tillhands. Det är inte bara inrikes resor som har fått ett uppsving – interrail-försäljningen har nästan fördubblats jämfört med 2018 under årets fyra första månader. I modern tid har järnvägen knappast haft en sådan möjlighet att öka sina andelar av transporterna. Vi ser liknande trender i industrin och handeln – man tittar nu på klimatsmarta transportupplägg med tåg som ryggrad. För att lyckas behålla de nya resenärerna och transportköparna måste järnvägen som helhet leverera med kvalitet. Det betyder framförallt punktlighet och tydlig information även när anläggningen är sliten och under mer och mer utmanande väderförhållanden. Järnvägsföretagen och Trafikverket måste arbeta intensivt tillsammans för att lösa de utmaningar som finns med punktlighet, koordinering av banarbeten och kommunikation om ändringar. Åtgärderna måste vara enkla och snabbfotade, annars riskerar vi att tappa vi kunderna lika fort som vi fick dem till oss.

International Transport Forum (ITF) som är OECD:s årliga transportministermöte genomfördes i Leipzig denna vecka. ITF är världens största möte för transportministrar – cirka 40 ministrar deltog – och med fler än 1 300 deltagare från ett 70-tal länder. Sveriges delegation inkluderade både infrastrukturminister Tomas Eneroth och statssekreterare Mattias Landgren. Även Tågoperatörerna fanns på plats och var engagerade i presentationer och paneldiskussioner. Stort utrymme gavs för informella samtal med Europas beslutsfattare inom transportområdet. Björn Westerberg var talare på temat Connecting Regions Through Rail. Transportministrarna på plats lovade att göra allt man kan för att skapa bättre ”connectivity” för transporter mellan regioner både lokalt och globalt. Infrastrukturminister Thomas Eneroth ledde ett ”joint statement” från närvarande ministrar om att ta hänsyn till klimatet inom transportpolitiken. Läs mer på https://2019.itf-oecd.org/

Trafikverket har under det senaste året kraftigt förbättrat läget i för ansökan av kapacitet ad hoc, det vill säga där Trafikverket ska lämna svar inom fem dagar när järnvägsföretagen söker kapacitet, till exempel för uppstart …

Spekulationerna om hur januariöverenskommelsens 73 punkter ska tolkas och genomföras fortsätter. Tågoperatörerna har som bekant efterlyst de utlovade blocköverskridande samtalen om finansiering och snabb utbyggnad av Nya stambanor och enligt säkra källor är samtal nu på gång att inledas efter ett års uppehåll. En närbesläktad fråga är oklarheterna kring Arlandas framtida utveckling. Den 31 mars avslutades det så kallade Arlandarådets uppdrag från den tidigare S+MP-regeringen. Men det är ännu oklart när eller om det kommer en slutrapport. Arlandafrågan skär rakt in i den politiska splittringen kring hur klimathotet ska mötas och Sveriges roll som ledande i detta viktiga arbete. 73-punktsprogrammet innehåller tydliga skrivningar om att minska flygets klimatpåverkan och finansiering av utbyggnad av nya stambanor. Hela Sverige väntar på svar.

En uppdelad arbetsvecka med både sommar- och vinterväder är till ända. Tågen har klarat sig bra. Dock har nästan 400 000 passagerare drabbats av inställda flyg även om piloternas strejkglädje knappast kan skyllas på vädret.

En något kortare arbetsvecka går mot sitt slut. Tankesmedjan Fores och Världsnaturfonden arrangerade Klimatsamtal med kandidater till EU-parlamentet. I transportpanelen deltog Lorentz Tovatt (MP) samt Fredrick Federley (C). Dessvärre fick det aviserade fokuset på godstransporter och överflyttning från vägtrafik till järnväg och sjöfart fick inte så mycket plats. Flyget och flygskammen tog över debatten. Intressant är dock att diskussioner förs på EU-nivån om införande av koldioxidskatt och eget sektormål för transportsektorn. Även tankar kring en europeisk flygskatt som kan bidra till utbyggnad till järnvägen framfördes liksom underlättande av internationella bokningstjänster för tågbiljetter.

Punktligheten för persontågen under mars var 92,2 procent, vilket är 4,1 procentenheter bättre än för mars 2018. Vi glädjer oss åt detta steg framåt som förhoppningsvis inte är tillfälligt.