Aktuellt

I veckan lanserades Trafikverkets delredovisning av regeringsuppdraget Nattågstrafik till Europa. Det är mycket intressant läsning för den som engagerat sig i utvecklingen av gränsöverskridande tågtrafik de senaste åren. Nu testas på riktigt Europas avreglering av persontågmarknaden. Vilka strukturer och praktiska arrangemang är nödvändiga för gränsöverskridande nattågstrafik och för upphandling därav? Delredovisningen innehåller en hel del svar.

Så inledde infrastrukturminister Tomas Eneroth decenniets första Transportforum i Linköping den 8 januari. Det är nu vi ska skapa en permanent världsutställning för klimatsmart teknik för att Sverige ska lyckas med ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland. Sverige gör rekordstora investeringar men det är ändå hög tid att öka farten ytterligare så att det blir mer verkstad. Tempot i omställningen är för dåligt. Flertalet instanser av betydelse – bland annat Klimatpolitiska rådet – bekräftar att vi har långt kvar och att kurvorna i vissa fall pekar åt fel håll.

Hur sammanfattar man ett år eller ett helt decennium för den delen? Mycket har hänt i vår bransch de senaste 10 åren. Konkurrensen är en helt annan idag än 2010 och olika hinder vid Europas gränser har börjat rivas ner. På det senare temat kommer mycket mer att hända de kommande 10 åren. Och just inför det nya decenniet går vår kära branschförening i graven och Tågföretagen blir ett bransch- och arbetsgivarförbund i Almegasfären från den 1 januari 2020. Det blev i veckan klart att Pierre Sandberg, som har lång erfarenhet från branschen och våra kollektivavtal, blir förbundsdirektör.

I veckan presenterade EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen EU:s nya Green Deal, inspirerad av president Roosevelts new deal på 30-talet. Det är ingen liten sak – klimathotet är minst lika allvarligt som en djup recession, och Tågföretagen anser att det är bra med denna satsning som visar på handlingskraft från EU. Det mest konkreta är en rad nya mål, exempelvis att EU ska ha halverat sina utsläpp mellan 1990 och 2030. Från järnvägssektorns perspektiv saknas tydlighet kring passagerar- och godstrafikens roll som dellösning inom Green Deal. I de mer allmänt hållna formuleringarna kan man självfallet läsa in att järnvägens klimatprestanda är ett viktigt bidrag och det framgår att en substantiell del av godstransporterna ska flyttas till järnvägen. Tolkningen av innehållet och hur transportsektorn ska agera på denna nya färdplan från EU lär pågå de kommande veckorna. Kommissionen avser att förtydliga målsättningarna under 2020 för att EU ska kunna bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050. Timingen av framläggandet av Green Deal kan troligtvis direkt kopplas till behovet av att få fart på de tröga förhandlingarna vid COP25 i Madrid.

Så fick vi då den 1 december en ny EU-kommission under ledning av tyska Ursula von der Leyen. Den nya EU-kommissionen tillträder i en tid som kännetecknas av många stora omvärldsutmaningar, där klimatomställningen står i centrum. Knappt en tredjedel av den förra kommissionen har fått vara kvar och nitton nya tillträder. Den nya kommissionen har åtta vice ordförande varav tre har titeln verkställande vice ordförande. Dessa är Frans Timmermans för den gröna omställningen, Margrethe Vestager för digitalisering och konkurrensfrågor och Valdis Dombrovskis för ekonomiska frågor. Transportkommissionären heter Adina-Ioana Vălean och är en erfaren europaparlamentariker från Rumänien. Tills nyligen var hon ordförande i utskottet för energi och industri.

I april 2019 hade Sveriges riksdag en utdragen debatt om ERTMS-utrullningen, och en eventuell paus i planerna och säkerställande av en realistisk utrullningsplan. Det var en följd av Riksrevisionens kritiska granskning som svart på vitt visade på att nyttorna för tågföretagen uteblivit och att utvecklingen av ERTMS ständigt fördyrats. Tågföretagen har under många år efterlyst ett statligt åtagande kring medfinansiering av investeringen och risker med ERTMS för tågoperatörerna. Redan 2017 bekräftade Trafikverket att fordonsägarna sparar miljardbelopp om införandet skjuts upp med 15 år. Både Riksrevisionen och Fossilfritt Sverige har liksom Trafikverket rekommenderat att staten medfinansierar, vilket nu också sker i olika länder i Europa. I exempelvis Tjeckien uppgår stödet till 85 procent av investeringen.

Riksrevisionen lämnade under veckan ifrån sig en granskningsrapport avseende Sverigeförhandlingens arbete med beslutsunderlag för nya stambanor. Det är sällan Riksrevisionen ropar ”hurra” i sina granskningsrapporter och det här blev inget undantag. Riksrevisionen har definierat nya stambanor som ett ”megaprojekt” (det vill säga projekt vars värde överstiger det i sammanhanget relativt låga beloppet 10 miljarder). Därför ägnas mycket utrymme åt frågan om Sverigeförhandlingen hämtat tillräckliga erfarenheter från andra megaprojekt. Exempelvis nämns ett antal misslyckade megaprojekt som bygget av Nya Karolinska Sjukhuset och Berlins nya flygplats.

Den sjunde Järnvägsdagen i arrangemang av Swedtrain och Tågoperatörerna gick av stapeln den 11 november 2019 på Stockholm Waterfront Congress Center. Över 200 deltagare inbjudna gäster bidrog med inspiration och diskussion om branschens och järnvägens framtida möjligheter. Det var ett framåtblickande program och dagen leddes med stabil hand av vår moderator Jakob Lagercrantz. Vi uppdaterar löpande en separat artikel och har redan fått reflektioner på dagen från nästa generations medborgare.

En vecka med EU i fokus och hur vi utvecklar järnvägssektorn och tågföretagens konkurrenskraft. Visserligen har vi ännu ingen ny Kommission på plats, det viskas om 1 december som realistiskt måldatum, och Brexit verkar ta allt övrigt utrymme. Men det pågår tonvis av arbete som kommer prägla politiken från och gentemot Bryssel de närmaste åren, för både gods- och persontrafik. Det finska ordförandeskapet får beröm – exempelvis för främjandet av Maas, det vill säga Mobility-as-a-service – men flertalet stora frågor kommer få vänta till det tyska ordförandeskapet andra halvan av 2020. Det gäller flerårsbudgeten MFF och viktiga frågor för tågföretagens konkurrenskraft som ”Green deal” och Eurovignette (vägslitageskatt).

Tretton branscher i svensk industri har genom Fossilfritt Sverige – och dess samordnare Svante Axelsson – tagit fram färdplaner för respektive bransch för fossilfri konkurrenskraft. Färdplanerna beskriver hur branscherna ska bidra till att uppnå riksdagens mål om att Sverige ska ha nettonollutsläpp senast år 2045 samtidigt som de stärker sin konkurrenskraft.