Aktuellt

Nu blir det en samvetsfråga… Trodde vi verkligen – som vi skrev i förra veckans nyhetsbrev – att det skulle bli spännande att läsa Trafikverkets inriktningsunderlag? Jodå, förhoppningar fanns, men i ärlighetens namn var förväntningarna inte så …

I den vinterkyla som råder är reserverna i infrastrukturen ansträngda, det gäller både för underhåll, avisning och fordonstillgång. De tågföretag som trafikerar den svenska järnvägen arbetar intensivt med dessa frågor just nu. Det handlar om …

Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den då äntligen, den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen, som ända sedan 2017 formulerat en tydlig målbild för näringslivet och samhället i stort, ersätts av något annat. Vi får ägna helgerna till att läsa planen och dra relevanta slutsatser för vår bransch. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.

Under veckan fortsatte Ekots granskning av problemet med gamla och trasiga spårväxlar. Vi förutsätter att Trafikverket tar frågan på största allvar och vi ser fram emot svar på det och mycket annat i februari 2024 när Trafikverket levererar sitt svar på regeringsuppdraget att ”redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet”.

Som vi med glädje kunde konstatera i förra veckan ser vi äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig, senast kopplat till ett inspel från Skanska och Alstom om att bygga de tänkta nya bandelarna i stråket Stockholm – Oslo på landbroar. Det politiska trycket om att bygga mer och snabbare har ökat. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Och på M-stämman öppnades det upp för mer alternativ finansiering av infrastruktur.

Spännande vecka är bara förnamnet, i synnerhet i frågan om nya förutsättningar för investeringar i infrastruktur.

Investering och finansiering av infrastrukturutbyggnad är ett spännande ämne – det är uppenbart! Biljetterna till Järnvägsdagen, som Tågföretagen arrangerar i samarbete med Swedtrain, är slutsålda sedan några veckor tillbaka. Vi har lyckats få till ett program där vi vrider och vänder på finansiering och investering ur politikens, investerarnas och näringslivets synvinklar. Vi kommer bland annat att få lyssna till Andreas Carlson, bostads- och infrastrukturminister, och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket. Vi får också ta del av exempel på olika finansieringslösningar, såsom Öresundsbron, OPS-exemplet Luleå hamn, organisationsformen Nye Veier i Norge och Trafikverkets Norrlandsuppdrag. Dagen avrundas med en spaning med Kairos Future om hur vi lyfter vi Sveriges infrastruktur in i det 21:a århundradet och järnvägens roll i detta. Vi ser mycket fram emot att träffa branschen den 29 november i Stockholm!

Antalet tågresor har mer än fördubblats sedan 1990, men spårkapaciteten är nästan oförändrad. Underhållsskulden växer och efterfrågan på tågresor fortsätter att öka. Hur ska Sverige möta behovet av att rusta upp den järnväg vi redan har och bygga nya sträckningar för ökad kapacitet? Vid ett seminarium i Näringslivets hus släpptes rapporten Järnvägslyftet inom ramen för SJs initiativ Omtag svensk järnväg.

Dagens Industri har frågat vd:ar om de anser att Sverige borde öka statsskulden och satsa mer på investeringar. Nästan hälften svarade ja på frågan. Här finns ett embryo till slutet på den försiktiga sparpolitik som hållit tillbaka investeringskraften under årtionden! Finansdepartementet sitter idag sitter på en sprängfylld kassa och den svenska statsskulden ligger på historiskt låga nivåer, men infrastrukturskulden är desto större. Näringslivets vd:ar bekräftar bilden. De mest prioriterade investeringsområdena för dem är energiförsörjningen och investeringar i kärnkraft och mer järnväg kommer på en god andraplats. Även Svenskt Näringslivs vd instämmer: ”Att infrastrukturfrågorna kommer så högt upp är heller ingen större överraskning. Det visar att vi har en väldigt stor underhållsskuld och ett stort nyinvesteringsbehov”.

Så kom då de synnerligen välkomna beskeden från regeringen att bansträckningarna Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås trots allt ska byggas. Många detaljer återstår avseende slutliga sträckningar, men regeringsbeslutet antyder en utformning som försvårar framtida fortsatt kapacitetsutbyggnad. Den nationella infrastrukturpolitikens velighet kring de stora besluten kan dock komma att stå oss dyrt.