Transportpolitik

Vi lägger nu stor kraft på att ta fram förslag på åtgärder som kan hindra att företag och jobb slås ut. Vi har en nära dialog med såväl regering, departement och myndigheter. Flera gånger vi …

I arbetet med olika stödpaket föreslår regeringen ett nytt system för stöd till de företag som har drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter och som därför behöver korttidspermittera personal. Finansutskottet föreslår (Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU51) …

Coronaspridningen slår stenhårt mot oss just nu. De rekordstora krispaketen speglar allvaret. Tågföretagen lämnar ett fundamentalt bidrag till samhällsbygget och inväntar nu att regeringen inser behoven och beslutar om ett stödpaket. Både kollektivtrafiken och den kommersiella persontrafiken, liksom godstrafiken på järnväg måste stöttas. Det behövs likviditetspåverkande åtgärder, exempelvis generell nedsättning av avgifter till Trafikverket. Det finns också behov av regelförenklingar samt fortsatt dialog om lättnader och stöd för att upprätthålla verksamheten i dagsläget och konkurrenskraften i en nära framtid, inte minst för att kunna växla upp när vi börjar ta oss ur krisen.

Tågföretagen upplever allvarliga konsekvenser av Coronakrisen. Vi representerar samhällskritisk verksamhet och vi utgör de facto en del av infrastrukturen för ett fungerande samhälle. Just nu går persontrafiken i Sverige på knäna – vi är inte långt ifrån läget inom flyget, det vill säga en mycket allvarlig situation som föranlett ett kraftfullt riktat statligt stödpaket. Biljettförsäljningen och resandet har i princip upphört. Folkhälsomyndighetens rekommendation torsdag eftermiddag att noga tänka igenom resande till och från storstäder var drastiskt. Läget är identiskt med det allvarliga läget som uppstod för flyget för några dagar sedan, med den stora skillnaden att vår samhällskritiska verksamhet inte bör stängas ned helt ens i ett krisläge.

Tågföretagen har från tid till annan rapporterat om Arlandarådet som i dialog och samverkan skulle ta fram en färdplan för Arlanda. Vi väntar fortfarande på att rådets rapport publiceras, alternativt att konkreta politiska förslag läggs fram på basis av Arlandarådets arbete som avslutades i början av 2019. Därigenom tror vi att den låsning som råder i ett flertal stora infrastrukturfrågor skulle kunna lösas upp. Rådets rapport har alltså ännu inte publicerats och konkret politik låter vänta på sig.

Den 29 januari publicerade Transportstyrelsen information om att Sverige eventuellt inte kommer hinna med att besluta om nya lagar och förordningar (och inte heller några myndighetsföreskrifter) i tid för att klara genomförandet av den så …

Hur sammanfattar man ett år eller ett helt decennium för den delen? Mycket har hänt i vår bransch de senaste 10 åren. Konkurrensen är en helt annan idag än 2010 och olika hinder vid Europas gränser har börjat rivas ner. På det senare temat kommer mycket mer att hända de kommande 10 åren. Och just inför det nya decenniet går vår kära branschförening i graven och Tågföretagen blir ett bransch- och arbetsgivarförbund i Almegasfären från den 1 januari 2020. Det blev i veckan klart att Pierre Sandberg, som har lång erfarenhet från branschen och våra kollektivavtal, blir förbundsdirektör.

Så vart det till slut dags att summera året innan vi tar klivet in i 2020 som ett nytt förbund. Vad vore väl bättre än att utgå från den tiopunktslista över prioriteringar som Tågföretagen publicerade i januari 2019. Vi ser att ett antal saker händer inom flera av områdena.

I veckan presenterade EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen EU:s nya Green Deal, inspirerad av president Roosevelts new deal på 30-talet. Det är ingen liten sak – klimathotet är minst lika allvarligt som en djup recession, och Tågföretagen anser att det är bra med denna satsning som visar på handlingskraft från EU. Det mest konkreta är en rad nya mål, exempelvis att EU ska ha halverat sina utsläpp mellan 1990 och 2030. Från järnvägssektorns perspektiv saknas tydlighet kring passagerar- och godstrafikens roll som dellösning inom Green Deal. I de mer allmänt hållna formuleringarna kan man självfallet läsa in att järnvägens klimatprestanda är ett viktigt bidrag och det framgår att en substantiell del av godstransporterna ska flyttas till järnvägen. Tolkningen av innehållet och hur transportsektorn ska agera på denna nya färdplan från EU lär pågå de kommande veckorna. Kommissionen avser att förtydliga målsättningarna under 2020 för att EU ska kunna bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050. Timingen av framläggandet av Green Deal kan troligtvis direkt kopplas till behovet av att få fart på de tröga förhandlingarna vid COP25 i Madrid.

Det är viktigt att Sverige intar en strategisk roll i EU-arbetet, i stort som smått. Annars tappar vi i konkurrenskraft. Det krävs en betydligt mer proaktiv hållning från Sveriges regering än vad vi sett hittills. …