Infrastruktur

Trafikverket offentliggjorde i veckan rapporten från den genomlysning som Trafikverket genomfört av sin egen verksamhet för att stärka myndighetens effektivitet och leveransförmåga. Det är intressant läsning och genomlysningen har identifierat en rad förbättringsområden. 15 konkreta åtgärder ska genomföras i ett första steg i syfte att förenkla och effektivisera verksamheten. Starkare central styrning och förenklat ledningssystem är bärande teman, liksom ökat kundfokus.

Sverige växer så det knakar och nyindustrialiseringen skapar nya behov för näringslivets transporter av varor och tjänster via de större stråken söderut, i huvudsak Öresundsbron och Göteborgs hamn, samt via Narviks hamn. Infrastrukturen behöver säkras för att klara värmeböljor och svåra vintrar. Sverige är också mitt uppe i en upprustningsfas och beredskapsförmågan måste säkras.  Det skriver Gustaf Engstrand och Elvira Sofic i Svenska dagbladet-bilagan Kritisk infrastruktur.

Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni 2023 att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Enligt Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är näringslivet redo att bidra med alternativ finansiering – mer konkret för en uppgraderad järnväg mellan Oslo och Stockholm, en östlig väg- och spårvägstunnel som fullbordar ringleden runt Stockholm samt en vägtunnel förbi Örnsköldsvik.

Inriktningen för statens infrastruktursatsningar 2026–2037 är under framtagande. Den 5 mars bjöd 2030-sekretarietet in branschen att dela med sig av sina prioriteringar. Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen, inledde med att konstatera att dagens ram på cirka 1 000 miljarder inte räcker för framtidens behov.

Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och …

”Järnväg och lastbilar konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Särskilt när vi saknar järnvägskapacitet.” Så inleder Transportföretagen sin replik mot ett debattinlägg på DN Debatt som argumenterade för kortare vägfordon. Tågföretagen håller med Transportföretagen om att det saknas järnvägskapacitet och att det inte vore rätt att sätta stopp för utvecklingen mot längre fordon i vägtrafiken – eller för den delen backa utvecklingen. I sammanhanget är det dock viktigt att flagga upp att järnvägens konkurrenskraft försämras av införandet av längre och tyngre vägfordon. Det är enkel matematik för transportköpare att transportkostnaden blir lägre med de längre fordonen, och den forskning som finns, från exempelvis Fraunhofer Institute, har visat på en grad av överflyttning till mer vägtrafik. Mot denna bakgrund bör skatter och avgifter – exempelvis banavgifter – anpassas så att konkurrenskraften upprätthålls. Incitament kan också skapas så att utvecklingen driver mot att använda de längre fordonen där de gör mest nytta, exempelvis som matartransporter till omlastningsterminaler. Detta kan då ske utan att de längre fordonen konkurrerar med redan väl fungerande trailer- och containertåg på järnväg.

Den innevarande vintern är den sämsta på över tio år för den svenska järnvägen. Orsakerna till det är många och en fullt ut pålitlig järnväg kan verka avlägsen. Extrema snömängder i kombination med stark och ihållande kyla över hela landet har fått stor påverkan på järnvägstrafiken. Fler och svårare skador på tågen uppstår när det är hård vinter och stora islager måste tinas upp innan säkerhetskontroller och serviceunderhåll kan genomföras. Exempelvis viltolyckor ökar till följd av den hårda vintern. Branschen arbetar intensivt med att få bukt med alla utmaningar. SJ:s vd, tillika Tågföretagens ordförande, Monica Lingegård skrev i veckan ett brev till alla SJ:s kunder där hon förklarade läget och berättade hur SJ driver på för en ljusare framtid, med åtgärder på kort och lång sikt.

Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll. Detta är väl kända behov som länge har varit en del av samhällsdebatten – inte minst bland våra politiker. Det är också ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Men liksom många andra samhällsproblem saktar debatten ofta in när finansiering kommer på tal. I den senaste nationella 12-årsplanen fick infrastruktursatsningarna 799 miljarder kronor. Detta räcker inte. Även i det inriktningsunderlag som presenterades i mitten av januari rekommenderas endast en mindre ökning av den finansiella ramen inför kommande planperiod. Det säger Elvira Sofic, näringspolitisk expert Tågföretagen, i en debattartikel i Dagens Logistik.

Så lämnade trafikförvaltningen, Region Stockholm, besked om tilldelningen av trafik för tunnelbanan från år 2025, en av Europas största upphandlingar under senare år. Branschen har följt processen och tilldelningsbeslutet nära och konstaterar att upphandlingsprocessen visat …

Det märks att vi är ur startblocken för ”stora infraåret 2024”. Remissrundan för Trafikverkets inriktningsunderlag har inletts och under hösten lägger regeringen fram infrastrukturpropositionen som sätter ramarna för kommande 12-årsplan för utveckling av transportinfrastrukturen. Tågföretagen höll ett …