Infrastruktur

Kvalitetsavgifter och orsakskoder har återigen fått ta plats i riksmedia i veckan. Det konstateras att 2023 har varit ett svårt år på den svenska järnvägen – och Tågföretagen har ingen annan uppfattning. Punktligheten har sjunkit och notan för alla kvalitetavgifter är hög. Det system för kvalitetsavgifter – kvalitetsstyrande viten – som betalas mellan operatörer och Trafikverket fyller inte sitt syfte enligt en utvärdering från Riksrevisionen.

Nu blir det en samvetsfråga… Trodde vi verkligen – som vi skrev i förra veckans nyhetsbrev – att det skulle bli spännande att läsa Trafikverkets inriktningsunderlag? Jodå, förhoppningar fanns, men i ärlighetens namn var förväntningarna inte så …

Uppdaterad: Tågföretagens förslag till remiss finns att läsa här Tågföretagen arrangerade ett teamsmöte den 25 januari för en fortsatt dialog om Trafikverkets inriktningsunderlag inför kommande infrastrukturproposition och kommande förslag till nationell infrastrukturplan. Titta på presentationen från mötet

I den vinterkyla som råder är reserverna i infrastrukturen ansträngda, det gäller både för underhåll, avisning och fordonstillgång. De tågföretag som trafikerar den svenska järnvägen arbetar intensivt med dessa frågor just nu. Det handlar om …

Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den då äntligen, den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen, som ända sedan 2017 formulerat en tydlig målbild för näringslivet och samhället i stort, ersätts av något annat. Vi får ägna helgerna till att läsa planen och dra relevanta slutsatser för vår bransch. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.

Här har vi samlat rapporterna från 2023 du inte får missa. God läsning!

Under veckan fortsatte Ekots granskning av problemet med gamla och trasiga spårväxlar. Vi förutsätter att Trafikverket tar frågan på största allvar och vi ser fram emot svar på det och mycket annat i februari 2024 när Trafikverket levererar sitt svar på regeringsuppdraget att ”redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet”.

Som vi med glädje kunde konstatera i förra veckan ser vi äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig, senast kopplat till ett inspel från Skanska och Alstom om att bygga de tänkta nya bandelarna i stråket Stockholm – Oslo på landbroar. Det politiska trycket om att bygga mer och snabbare har ökat. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Och på M-stämman öppnades det upp för mer alternativ finansiering av infrastruktur.

Investering och finansiering av infrastrukturutbyggnad är ett spännande ämne – det är uppenbart! Biljetterna till Järnvägsdagen, som Tågföretagen arrangerar i samarbete med Swedtrain, är slutsålda sedan några veckor tillbaka. Vi har lyckats få till ett program där vi vrider och vänder på finansiering och investering ur politikens, investerarnas och näringslivets synvinklar. Vi kommer bland annat att få lyssna till Andreas Carlson, bostads- och infrastrukturminister, och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket. Vi får också ta del av exempel på olika finansieringslösningar, såsom Öresundsbron, OPS-exemplet Luleå hamn, organisationsformen Nye Veier i Norge och Trafikverkets Norrlandsuppdrag. Dagen avrundas med en spaning med Kairos Future om hur vi lyfter vi Sveriges infrastruktur in i det 21:a århundradet och järnvägens roll i detta. Vi ser mycket fram emot att träffa branschen den 29 november i Stockholm!

Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll. Detta är väl kända behov som länge har varit en del av samhällsdebatten – inte minst bland våra politiker. Det är också ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. I ett land som växer så det knakar, som investerar i nya industrier och som rent geografiskt är beroende av fungerande transportsystem är det inte hållbart. Men liksom många andra samhällsproblem saktar ofta debatten in när finansieringen kommer på tal. I den senaste nationella 12-årsplanen fick infrastruktursatsningarna 799 miljarder kronor. Det räcker inte.