Nationell infrastruktur­planering

Alternativa finansieringsformer kan optimeras exempelvis med stöd av ökande medel från EU:s finansieringsverktyg CEF, och vi rekommenderar att Sverige tar fram en CEF-strategi. Det vore därmed av stor nytta om Trafikverket kunde inkludera i sitt arbete en analys av vilken infrastruktur som behöver byggas för att möjliggöra samhällets framtida utveckling och samhällets tillväxt.

Hittillsvarande planering har dessvärre haft en tendens att flytta flaskhalsar i infrastruktursystemet snarare än att färdigställa sammanhängande stråk. Med en långsiktig målbild för utvecklingen av järnvägen – som en del av ett multimodalt system – och en systematisk utbyggnad av kapacitet öppnas även möjligheten att minska den negativa kapacitetspåverkan som sker när snabba och långsamma tåg blandas. Tågföretagen föreslår därmed ett högkapacitetsnät där pendel-, regional-, och godstrafik kan framföras på befintliga banor, medan den snabbare storregionala och långdistanstrafiken framförs på nya banor.

För Tågföretagen är det av stor vikt att underhållsskulden och de stora kapacitetsbehoven på järnvägen hanteras parallellt. Ny kapacitet i ansträngda stråk i kombination med långsiktighet i underhållsarbetet är viktigt för att möta framtidens behov.

Trafikverkets trafikprognoser och kalkylutveckling företer stora brister. I dialog med Trafikverket har Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik kunnat adressera de största bristerna. Viss samsyn finns avseende behovet av en större referensgrupp med ett mer systematiserat forum. Teman som behöver utvecklas är basprognos, modeller, planeringsmetodik, framtida trafikering, m m. En långsiktig målbild är att öppna upp för mer inslag av och en mer positiv syn på målstyrning.

Samhällsekonomiska effektbedömningar, som tas fram på basis av bristfälliga prognoser, är alltför strikta och generar inte korrekta underlag för beslut om framtida infrastruktursatsningar. Risken är också att Sverige misslyckas med ansökningar om CEF-medel för utbyggnad av järnvägsinfrastruktur, eftersom de samhällsekonomiska effektbedömningarna inte ger tillräckligt positivt resultat i jämförelse med andra länders modeller. En nyckelfråga är således att Sverige tar del av rön från andra länder och utvecklar en justerad strategi. Tågföretagen kommer aktivt att driva på detta arbete under 2024.