Klimat och miljö

För att nå klimatmålen bygger flertalet åtgärder inom både industri och transporter på elektrifiering. Uppskattningar från SWECO visar på att transportsektorn kommer att öka efterfrågan enbart på el med ca 16 TWh fram till 2045. Man ser att den ökade efterfrågan på el innebär ökat elbehov om nästan 30 procent till 2045. Sverige behöver således stora tillskott av el för att klara omställningen till en fossilfri ekonomi. Det finns idag inga tydliga svar på hur den ökade efterfrågan ska mötas. Vid Trafikverkets näringslivsråd i veckan lyfte flera deltagare en oro inför hur Sverige ska klara framtida elproduktion. Man har svårt att se en tydlig riktning och frågan kommer beröra alla transportslag i framtiden.

Ännu en fullmatad vecka till ända. Långa järnvägstransporter, därmed även gränsöverskridande, har stått i centrum. Samrådsmöte om införande av det gränsöverskridande signalystemet ERTMS – efter förra veckans möte i Trafikutskottet – var i någon mån framåtblickande, men vi får inte riktigt den respons vi eftersträvar från Trafikverket. Det är förvånansvärt svårt att få fäste med argumentet att om inte det nationella projektet är lyhört och bidrar till ett kraftfullt finansieringsåtagande gentemot kunderna på infrastrukturen, så blir det svårt för samma kunder (=stora och små tågoperatörer) att bidra till förverkligandet av visionen. Det är en helt rimlig vision att Europas järnvägar har ett gemensamt signalsystem. Men det är samtidigt svårt att se hur det ska kunna bli en realitet inom de närmaste 30 åren om inte en större förståelse för kundernas utmaningar infinner sig. Vi hoppas verkligen komma till adekvata lösningar snarast, men nog om ERTMS för denna gång.

Johan Croneman, DN:s TV-krönikör, har skapat sig en alldeles egen nisch i att ge ros eller ris till olika TV-program. Kanske mest underhållande är hans mer kritiska krönikor. I veckan hade vi behövt en egen Croneman som med engagemang kommenterat värdet av alla goda och sämre nyheter och inslag om den svenska järnvägens väl och ve. Utan att direkt eller i detalj kritisera etermedierna måste vi dock på något sätt försvara branschen mot bristen på balans, sans och nyans. – Ja, det finns utmaningar i dagens svenska järnvägssystem, framförallt ett kraftigt eftersatt underhåll, och – ja det kostar pengar att återställa samt bygga ny infrastruktur. Men det pågår ett intensivt arbete inom Trafikverket och hela järnvägsbranschen för att göra 2019 till ett år när den negativa trenden bryts. Låt oss behålla fokus på det.

Efter mer än tre års förhandlingar har EU:s nya reglering av buller från godsvagnar beslutats den 31 januari 2019 med ett relativt bra resultat för Sverige. Vi vill tacka alla som bidragit, inte minst i den intensiva slutfasen, se separat artikel.

Transportåret 2019 rivstartade med VTI-dagarna. Över 1 500 personer besökte under två dagar en informationsspäckad konferens i Linköping. Klimatagendan och trafiksäkerheten, områden där järnvägen verkligen levererar, stod i centrum. Inledningstalaren Mattias Goldmann och statssekreterare Mattias Landgren framhöll i sina inledningsanföranden att Sverige måste ta ledartröjan i det globala klimatarbetet, inte minst inom transportsektorn. Om Parisavtalet var nyårslöftet så har klimatmötet i Katowice nu levererat en regelbok för hur avtalet ska uppfyllas. Sverige har världens mest ambitiösa klimatlag och är rustat att ta ledartröjan. Det är kampen om vår livsstil det handlar om – med dagens utveckling av klimatet får vi en skiddag färre i svenska fjällen varje år och Kebnekaise är inte längre vårt högsta berg att bestiga. Motivationen är stark att hugga i och bidra till att vi klarar klimatutmaningen.