Infrastruktur

En extrem form av business-as-usual som präglar transportsektorn är det trubbiga mantrat att ”trafikslagen ska inte ställas emot varandra”. På alla seminarier och rundabordssamtal om transporter och infrastruktur återkommer som en absolut sanning att politiskt …

Förenkling och tillgänglighet i biljettförsäljning – både för nationellt och internationellt resande – har seglat upp som en av de viktigaste frågorna för att skapa den eftersträvade förflyttningen av vårt resande i en mer hållbar …

År 2020 firar Öresundsbron 20 år och det är hög tid att ta nästa steg mot ytterligare en fast förbindelse. Efter invigningen av Fehmarn Bält-förbindelsen och när tillgängligheten ökar i de norra delarna av Öresund …

Maria Börjessons kritik av den svenska infrastrukturpolitiken och investeringen i nya stambanor präglas av brist på visioner, skriver Björn Westerberg och Gustaf Engstrand, Tågoperatörerna, i en replik till DN Debatt 16 juni.

Regeringen har genom Sverigeförhandlingen ingått avtal med Sveriges kommuner om att snabbt – helst på tio år – bygga nya stambanor mellan våra största städer i utbyte mot byggande av 285 000 bostäder. Till detta kommer Januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna å ena sidan och Centerpartiet och Liberalerna å den andra. Punkt 28 i överenskommelsen säger: ”Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid. Den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.”

Vi behöver hitta en lösning på sårbarheten och kapacitetsproblemen över Öresund. En tunnel från Landskrona till Köpenhamn skulle öka järnvägskapaciteten över Öresund med 100 procent. Denna förbindelse bör därför utredas skriver vd:n för Tågoperatörerna Björn Westerberg och Landskronas kso Torkild Strandberg (L) den 4 juni i Dagens samhälle.

En uppdelad arbetsvecka med både sommar- och vinterväder är till ända. Tågen har klarat sig bra. Dock har nästan 400 000 passagerare drabbats av inställda flyg även om piloternas strejkglädje knappast kan skyllas på vädret.

En något kortare arbetsvecka går mot sitt slut. Tankesmedjan Fores och Världsnaturfonden arrangerade Klimatsamtal med kandidater till EU-parlamentet. I transportpanelen deltog Lorentz Tovatt (MP) samt Fredrick Federley (C). Dessvärre fick det aviserade fokuset på godstransporter och överflyttning från vägtrafik till järnväg och sjöfart fick inte så mycket plats. Flyget och flygskammen tog över debatten. Intressant är dock att diskussioner förs på EU-nivån om införande av koldioxidskatt och eget sektormål för transportsektorn. Även tankar kring en europeisk flygskatt som kan bidra till utbyggnad till järnvägen framfördes liksom underlättande av internationella bokningstjänster för tågbiljetter.

Infrastrukturdepartementet invigdes den 1 april i Bankhallen på Malmtorgsgatan. I samband med invigningen klipptes inga band – utan istället knöts det band, eftersom arbetet kring infrastruktur, digitalisering och energi kommer att samlas under samma tak i det nya departementet. För infrastrukturpolitiken står infrastrukturminister Tomas Eneroth. Energi- och digitaliseringsfrågorna hanteras under statsrådet Anders Ygeman.

Som en följd av den nya Järnvägstrafiklagen har järnvägsföretag sedan 1 juli 2018 möjlighet att få regressersättning. Ersättningarna som beviljas baseras på ekonomisk skada till följd av förseningar orsakade av Trafikverket samt brister i infrastrukturen. …