Infrastruktur

Vi fick igår det glädjande beskedet att den 9 februari försvinner de restriktioner som gäller för vår bransch, däribland råden till kollektivtrafiken om att behålla turtäthet och råden om munskydd vid trängsel. Den restriktion som troligtvis påverkat oss i störst omfattning förvinner även den – att alla personer som har möjlighet att göra det ska arbeta hemma. Vi ser fram emot att resandet återgår till normala nivåer.

Arbetet med remissvaret till Trafikverkets förslag på nationell plan 2022-2033 fortsätter. Vi har kommit en bra bit på väg och delar här sammanfattningen. De punkter vi tar upp är: En ny modell för utveckling av …

En tiondel upp, en tiondel ner… De ekonomiska indikatorerna, finansmarknaderna och börsen må svänga uppåt och nedåt. Men totalt sett har vi – sedan en längre tid – ett nationalekonomiskt läge i Sverige av sällan skådat slag. Riksgälden har reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 och staten kommer att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Ledande nationalekonomer konstaterar att vi nu har en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur. Vice riksbankschef Per Jansson stack ut hakan vid ett tal i december och föreslog ett omtag i finanspolitiken och behovet av att låta den få en större roll. Stor försiktighet har präglat regeringars finanspolitiska ambitioner trots det exceptionellt låga ränteläget. Förklaringen skulle kunna vara att underskott och skuld generellt setts som något negativt och land efter land har därför skapat komplexa hindrande ramverk. Per Jansson framhåller dock att det inte per automatik är negativt med offentliga underskott – utan det beror på omständigheterna. Med en statsminister som nyligen lämnat Finansdepartementet borde förutsättningarna vara goda för en fundamental kursändring.

Utvecklingen av centralstationen har kommit ett steg till. Projektet som kallas Centralstaden är både infrastruktur- och stadsutvecklingen av Stockholms centralstation. Nu kan du se det vinnande bidraget, en överdäckning av spårområdet och en fördubblad resenärskapacitet …

Tågföretagen bjuder in till remissmöte den 2 februari klockan 14-15 med en fortsatt dialog om förslaget till nationell infrastrukturplan. Mötet fokuserar på koncept för effekthemtagning och genomförande inom planperioden. Tågföretagen skriver i remissvarsutkast: ”En ny …

Att Trafikverket som myndighet avfärdar kritik från en lång rad viktiga remissinstanser och dessutom inte reflekterar över sina egna bedömningar som talar i samma riktning är uppseendeväckande. Det skriver Tågföretagen i en debattartikel på Atinget.se …

Smittspridningen är historiskt hög och nya restriktioner infördes från och med 12 januari. För vår bransch innebar det inget nytt utan tidigare restriktioner för den långväga kollektivtrafiken gäller: endast sittande resenärer samt att munskydd rekommenderas i kollektivtrafiken om det inte går att hålla avstånd. Givetvis påverkas företagen i vår bransch starkt av att alla som kan ska arbeta hemifrån. Vi ser dock med förhoppning på andra länder där omikrons brutala framfart inneburit en intensiv men kort tid med hög smittspridning för att sedan kraftigt vika ned igen.

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.

Som bekant presenterade Trafikverket nyligen förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Tågföretagen lämnade en första kommentar i början av december. Självfallet är det bra att 80 procent av investeringarna går till järnväg, efter årtionden av underinvesteringar i järnvägssystemet. Underhållet av landets infrastruktur kräver dock mer. Och flertalet viktiga åtgärder ligger mycket sent i planen eller senare – färdigställande av större objekt tillåts för närvarande ta närmare 20 år från planeringsstadiet. Vinterkylan i norra Sverige hindrar inte att Norrland just nu är stekhett för industriinvesteringar. Då är det verkligen beklagligt om stödjande infrastruktur byggs färdigt många år efter industrins exceptionella nyetableringar. Samtidigt står Fehmarn Bält-förbindelsen klar redan 2028 och planens innehåll räcker inte för att möte de transportflöden som då blir ett faktum. Mer effekt skulle uppnås om mer anslagsmedel tillförs och/eller alternativa finansieringsarrangemang tillåts komma på plats

Hur vill vi att vårt framtida samhälle ska byggas? Hur ska vi resa och transportera oss själva, våra varuinköp och vårt gods? Svaret blir en kombination av vad som är möjligt idag och i framtiden och av vad vi vill. Vad vi faktiskt vill är inte en obetydlig fråga, kanske är det den allra viktigaste. När frågan besvaras inom transportpolitiken hamnar tillgängligheten i fokus, men vilken typ av tillgänglighet är det vi som samhälle efterfrågar? På korta distanser: vill vi resa kollektivt i och/eller i kombination med annan delad mobilitet, eller är det med egen elcykel eller elbil som ska parkeras vid destinationen? På längre sträckor: är det sittande i små elbilar på våra motorvägar i kombination med flyg, eller i bekväma tåg mellan våra stadskärnor? Vilken infrastruktur vill vi ha i våra kulturlandskap? Till de många frågorna om vad vi som samhälle faktiskt vill ha måste även läggas klimataspekterna. Utsläppen från transportsektorn måste minska betydligt snabbare än hittills och ett stort bidrag är överflyttning av transporter från väg till järnväg.