Infrastruktur

tåg ovanifrån som åker genom skog

Det handlar om de stora transportstråken

Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterar under seminariet Klart spår för ökad tillväxt i tisdags att det behövs politisk enighet med breda beslut och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.

Kapacitetsbrist störst hinder för järnvägens utveckling

Kapacitetsbegränsningarna i det svenska järnvägsnätet är utbredda och tillsammans med underhållsskulden utgör stora hinder för utvecklingen av järnvägen. Efterfrågan på järnvägens tjänster växer och behovet av mer kapacitet är alarmerande. Det handlar Tobias Sandblands reportage i God morgon, världen om.

Göran Persson

Sverige borde inspireras av Danmarks infrastrukturpaket

Infrastrukturen är en fråga för hela Sverige. Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterade under seminariet Klart spår för ökad tillväxt den 8 oktober att det behövs stora beslut med brett politiskt stöd och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.

Bristerna i järnvägssystemet hindrar Sveriges tillväxt

Industriledare, ekonomer och samhällsdebattörer tecknar en samstämmig bild: bristfällig infrastruktur, inte minst ett otillräckligt järnvägssystem, utgör idag ett tillväxthinder för Sverige. Det visar en rapport från Omtag Svensk Järnväg som presenterades den 8 oktober.

En proposition med frågetecken om underhållet

Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är större än väntat – hela 27 procent – jämfört med innevarande planperiod och beror på en kommande omfördelning av 59 miljarder kronor av Trafikverkets förvaltningsmedel till infrastruktursatsningar. Det förutsätter dock att full effekt kan uppnås av omfördelningen.

Ris och ros till budgetpropositionen

Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.

Infrastrukturens betydelse för tillväxten och omställningen allt tydligare

Öppnande av riksmötet och regeringsförklaringen för riksdagsåret 2024/2025 angav vilken politik som regeringen tänker föra under det nya riksdagsåret och besked gavs om inriktningen framåt. Nu anser regeringen att tiden infunnit sig att investera i Sveriges framtid och att genomföra reformer som ökar den svenska tillväxten igen. Under hösten kommer regeringen att lägga fram tre centrala propositioner i linje med detta: en budgetproposition med ett tydligt investerings- och tillväxtfokus, en infrastrukturproposition (8 oktober) och en forsknings- och innovationsproposition.

Ett tydligt trendbrott!

Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar således att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling. Det säkrar upp det politiska ansvaret för transportinfrastrukturens viktiga bidrag till positiv utveckling av import- och exportmarknader, EU:s inre marknad och framtida tillväxt.

Affären kräver att tågen rullar som planerat

Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK – efter dess införande – skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Därför är det viktigt om en sådan ökning faktiskt kan realiseras. Det handlar om hur mycket kapacitet vi kan få ut ur nuvarande järnvägsmaskineri och vad vi faktiskt behöver i framtiden. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.

Västra Stambanan: Tar Trafikverket tillräcklig hänsyn till tågtrafikens behov?

Trafikverket har tagit fram en verksamhetsplan för åren 2024–2029. Branschorganisationerna som deltar i Västrastambanerådet har fått ut den på remiss. Tågföretagen anser att alla åtgärder är angelägna oavsett om det ska byggas nya stambanor eller inte.