Godstrafik

Det är ingen liten sak som Sydsvenskan och SR Ekot idag rapporterat om. Vi talar återigen om de systematiska prognosbrister som präglat svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet. Dessa har byggt på räknemissar och felprognoser, där tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattats samtidigt som tillväxten i väg- och flygtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Vad detta lett till i form av historiska felsatsningar borde få en grundlig analys av antingen Trafikverket eller Trafikanalys. Detta är en del av vad vi talar om när vi talar om brister i prognoser som vi skrev om efter det att Trafikverkets senaste basprognos fick se dagens ljus.

Trots EU:s vitbok 2011 som sa att en större andel av transporterna skulle gå på järnväg och sjöfarten i stället för väg, minskar andelen godstrafik på både järnväg och sjöfart i Sverige och större delen av Europa. Schweiz och Österrike har den mest positiva utvecklingen med en hög och stabil marknadsandel. Det visar rapporten Framtidens marknad för godstrafik med järnväg från Transportstyrelsen som gör en genomgång av hela Europas godstrafik på järnväg.

”Järnväg och lastbilar konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Särskilt när vi saknar järnvägskapacitet.” Så inleder Transportföretagen sin replik mot ett debattinlägg på DN Debatt som argumenterade för kortare vägfordon. Tågföretagen håller med Transportföretagen om att det saknas järnvägskapacitet och att det inte vore rätt att sätta stopp för utvecklingen mot längre fordon i vägtrafiken – eller för den delen backa utvecklingen. I sammanhanget är det dock viktigt att flagga upp att järnvägens konkurrenskraft försämras av införandet av längre och tyngre vägfordon. Det är enkel matematik för transportköpare att transportkostnaden blir lägre med de längre fordonen, och den forskning som finns, från exempelvis Fraunhofer Institute, har visat på en grad av överflyttning till mer vägtrafik. Mot denna bakgrund bör skatter och avgifter – exempelvis banavgifter – anpassas så att konkurrenskraften upprätthålls. Incitament kan också skapas så att utvecklingen driver mot att använda de längre fordonen där de gör mest nytta, exempelvis som matartransporter till omlastningsterminaler. Detta kan då ske utan att de längre fordonen konkurrerar med redan väl fungerande trailer- och containertåg på järnväg.

Under veckan fortsatte Ekots granskning av problemet med gamla och trasiga spårväxlar. Vi förutsätter att Trafikverket tar frågan på största allvar och vi ser fram emot svar på det och mycket annat i februari 2024 när Trafikverket levererar sitt svar på regeringsuppdraget att ”redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet”.

Dagens Industri har frågat vd:ar om de anser att Sverige borde öka statsskulden och satsa mer på investeringar. Nästan hälften svarade ja på frågan. Här finns ett embryo till slutet på den försiktiga sparpolitik som hållit tillbaka investeringskraften under årtionden! Finansdepartementet sitter idag sitter på en sprängfylld kassa och den svenska statsskulden ligger på historiskt låga nivåer, men infrastrukturskulden är desto större. Näringslivets vd:ar bekräftar bilden. De mest prioriterade investeringsområdena för dem är energiförsörjningen och investeringar i kärnkraft och mer järnväg kommer på en god andraplats. Även Svenskt Näringslivs vd instämmer: ”Att infrastrukturfrågorna kommer så högt upp är heller ingen större överraskning. Det visar att vi har en väldigt stor underhållsskuld och ett stort nyinvesteringsbehov”.

I veckan antog EU-kommissionen nytt förslag gällande kombidirektivet – den del av EU:s mobilitetspaket som berör kombinerade godstransporter och som syftar till att göra godstransporter mer hållbara. Tågföretagen, liksom järnvägsbranschen i Europa, välkomnar det reviderade förslaget. Kombidirektivet är ett självklart incitament för val av transporteffektiva lösningar.

I somras skickade EU-kommissionen ut ett förslagt om ny kapacitetsförordning. Tågföretagen har tagit del av förslaget och har skickat in ett yttrande till Regeringskansliet. I grunden välkomnar Tågföretagen en längre framförhållning i planeringsprocessen. Dock bedömer vi att en modell med högre grad av förplanerade tåglägen kan komma att påverka förutsättningarna för järnvägsmarknaden och oönskade effekter kan uppstå på den avreglerade svenska marknaden.

Det är ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Mer exakt investerar Sverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligt lägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som upplever en ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkanten av de stora marknaderna. Därför är Jacob Wallenbergs uttalande om behovet av att växla upp investeringstakten inte bara välkommet. Det andas därtill både realism och framtidstro.

I slutet av juni finns Tågföretagen på plats i Almedalen. Vi tar med oss nya perspektiv och starka argument för att ta tillvara både järnvägens stora möjligheter och svåra utmaningar. Det senaste året har läget varit extraordinärt för branschen. Almedalen blir därför en viktig mötesplats för viktiga och framåtblickande diskussioner. Vi kommer bland annat att diskutera infrastrukturfrågor, transporteffektivitet, affärsavtal inom den upphandlade persontrafiken och mycket annat. Vi kommer ta upp värdet av målstyrning inom transportpolitiken, som alternativ till prognosstyrning. Hoppas att vi ses i Visby!

Avtalsförhandlingarna inom spårtrafiken fortsätter. I går kom beskedet att Sekos varsel om tågstrejk som skulle träda i kraft den 11 maj skjuts upp till den 15 maj kl. 15.00. Detta ger ytterligare tid att förhindra en strejk som för branschen och samhället skulle få stora konsekvenser. Tågföretagen är positiva till att Seko skjuter upp sina varslade stridsåtgärder. Förhandlingarna fortsätter under helgen och Tågföretagens inställning är givetvis att fortsätta vara samarbetsinriktade och att komma med konstruktiva förslag för att slutligt ro avtalet i hamn.