EU och Internationellt

Efter förra veckans statsministeromröstning står det klart att Ulf Kristersson blir Sveriges 35:e statsminister. Regeringsförklaringen präglas av frågor om migration, integration, lag och ordning samt energipolitik. Liksom i Tidöavtalet nämns inte vikten av infrastruktur och järnvägens utveckling på någon detaljerad nivå. Med en M-ledd regering kan fokuset på näringsliv och konkurrenskraft antas bli starkare. Regeringen konstaterar i regeringsförklaringen: ”Behoven inom den svenska infrastrukturen är stora och underhållet är eftersatt. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt.”

Den sittande S-regeringen ser nu ut att hålla ut fram till valet efter de senaste dagarnas turbulens i riksdagen. För oss innebär det att Tomas Eneroth inom kort väntas presentera en nationell plan för tidsperioden …

Vi behöver snabba upp infrastrukturutbyggnaden och alternativ finansiering bidrar med ett öppet fönster av möjligheter. Det finns inga legala hinder och EU:s regelverk stödjer, det finns en lång rad exempel att inspireras av både internationellt och nationellt (Öresundsbron, Arlandabanan, kommunal fastighetsutveckling), det finns potentiella objekt för alternativa finansieringslösningar i Sverige och inte minst  – Sverige behöver investeringar. Allt detta framgick av ett framåtblickande seminarium i riksdagen organiserat med deltagande av ett nätverk av finansieringsexperter.

Arlanda som en multimodal transportnod – på detta tema hade Swedavia och Transportföretagen bjudit in till en eftermiddag för ökad samverkan mellan transportslagen i syfte att minska den totala energianvändningen och skapa ökad bekvämlighet i det långväga resandet. Gustaf Engstrand deltog i en paneldiskussion med transportsektorns omställning i brännpunkten – och då i synnerhet flygets och Arlandas del i lösningen.

Ukrainas järnvägssystem spelar en avgörande roll i försvaret mot Rysslands militära angrepp. Inom Ukrainas järnvägsförvaltning arbetade mer än 250 000 medarbetare före invasionen och landet har utvecklat ett omfattande nätverk av gods- och passagerartrafik. Det är på samma gång en humanitär resurs och en kraftfull del av totalförsvaret. Naturligtvis blir då också järnvägen ett mål för ryska styrkor, där en del av strategin är att kontrollera logistiknav i större städer. Men hårt lokalt motstånd har säkerställt att järnvägsdriften fungerat som det främsta flyktmedlet för miljontals människor till den relativa säkerheten i västra Ukraina och till andra länder. I början av mars reste dagligen nästan 200 000 passagerare västerut i evakueringståg. Lojaliteten hos medarbetarna är stor och man kan till och med se stöd från järnvägsarbetare i Belarus som försvårat för transport av ryska trupper. En engagerande betraktelse om ”järnmänniskorna” i Ukraina kan du läsa här.

Januariavtalets punkt 28 – som berörde infrastrukturperspektivet – innehöll inte bara att nya stambanor skulle byggas ut mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, att fortsatt utbyggnad skulle ske av järnvägen i norra Sverige samt att upphandling …

Krisläget orsakat av kriget i Ukraina visar sig på så många sätt. Vi hittar helt nya sätt att arbeta, där all information och kommunikation måste passera ett krisfilter. På Tåg­företagen följer vi tillsammans med våra medlems­företag, intresseorganisationer nationellt och inom EU, TP SAMS, Almega och Svenskt Näringsliv löpande vad kriget i Ukraina ger för konsekvenser för järnvägs­branschen och transportsektorn i stort. Vår fokusgrupp Säkerhet & Beredskap intar en nyckelroll i vår omvärldsbevakning och för de initiativ vi kan agera på, säkerheten står i centrum och exempelvis informations- och  cybersäkerhetsrisker måste tas på största allvar utanför krisens geografiska kärna. Minst två miljoner flyktingar väntas på kort tid och Tåg­företagen deltar i en ”Refugee Task Force” som satts upp inom internationella järnvägsunionen, UIC. Därigenom kan vi få en uppdaterad bild av hur flyktingströmmar kan och bör tas om hand. Vi deltar aktivt i Svenskt Näringslivs samverkansgrupp om säkerhets- och beredskapsfrågor. Tågföretagen har information på webben och Almega har tagit fram en samlingssida med frågor och svar rörande kriget i Ukraina. Även Svenskt Näringsliv har relevant information från sfären och externa aktörer om kriget i Ukraina och hur det påverkar svenska företag.

Oron är stor efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är en tragedi för världen som vi lärt känna den under efterkrigstiden. EU och Sverige har tagit tydlig ställning i denna kris och sanktionerna mot Ryssland …

Oron är stor efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är en tragedi för världen som vi lärt känna den under efterkrigstiden. Situationen kan få helt avgörande påverkan på hur vi lever och transporterar oss och det sker samtidigt som samhället precis påbörjat återgången till ett nytt normalläge. För transportsektorn är det i dagsläget svårt att göra säkra prognoser om hur snabb återgången blir och vad det nya normala innebär för transporter och resande.

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.