EU och Internationellt

International Transport Forum (ITF) som är OECD:s årliga transportministermöte genomfördes i Leipzig denna vecka. ITF är världens största möte för transportministrar – cirka 40 ministrar deltog – och med fler än 1 300 deltagare från ett 70-tal länder. Sveriges delegation inkluderade både infrastrukturminister Tomas Eneroth och statssekreterare Mattias Landgren. Även Tågoperatörerna fanns på plats och var engagerade i presentationer och paneldiskussioner. Stort utrymme gavs för informella samtal med Europas beslutsfattare inom transportområdet. Björn Westerberg var talare på temat Connecting Regions Through Rail. Transportministrarna på plats lovade att göra allt man kan för att skapa bättre ”connectivity” för transporter mellan regioner både lokalt och globalt. Infrastrukturminister Thomas Eneroth ledde ett ”joint statement” från närvarande ministrar om att ta hänsyn till klimatet inom transportpolitiken. Läs mer på https://2019.itf-oecd.org/

En något kortare arbetsvecka går mot sitt slut. Tankesmedjan Fores och Världsnaturfonden arrangerade Klimatsamtal med kandidater till EU-parlamentet. I transportpanelen deltog Lorentz Tovatt (MP) samt Fredrick Federley (C). Dessvärre fick det aviserade fokuset på godstransporter och överflyttning från vägtrafik till järnväg och sjöfart fick inte så mycket plats. Flyget och flygskammen tog över debatten. Intressant är dock att diskussioner förs på EU-nivån om införande av koldioxidskatt och eget sektormål för transportsektorn. Även tankar kring en europeisk flygskatt som kan bidra till utbyggnad till järnvägen framfördes liksom underlättande av internationella bokningstjänster för tågbiljetter.

På måndagens ledningsmöte med Trafikverkets planering fanns en diger agenda. Bland annat presenterades Trafikverkets arbete med regressersättning. Vid införandet av regressersättning förutspåddes antal ärenden för persontrafik att uppgå till 100 000 anspråk per år medan man nu ser att antal anspråk motsvarar cirka 300 000 fram till dagens datum vilket motsvarar anspråk på cirka 110 miljoner kronor. För järnvägsföretagen innebär det stora volymer månatligen (som mest har SJ haft 70 000 anspråk på en månad!) som skall hanteras via en blankett som inte fullt ut går att digitalisera samt otydlighet kring vilka underlag som måste bifogas anspråket för att Trafikverket ska påbörja sin behandling. Trafikverket har fokuserat på att bygga upp en avdelning med resurser och arbetssätt som nu finns på plats i Halmstad. Man ser att förbättringspotential finns men att man anser att en acceptabel nivå uppnåtts och att rutiner för eventualiteter utvecklas löpande. Målbilden är ett acceptabelt sätt att söka regressersättning på.

Igår släppte Klimatpolitiska rådet sin årsrapport. Rådet konstaterar visserligen att Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent sedan 1990, men att minskningen har bromsat in sedan 2014. Temat för årets rapport är transporter eftersom transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges samlade utsläapp. Rådet konstaterar att vi med nuvarande förutsättningar och beslut når halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till år 2030. Slutsatsen blir krav på kraftfulla politiska åtgärder under denna mandatperiod.

Vi är mycket glada och förväntansfulla till att Lina Lagerroth börjat på Tågoperatörerna den 4 mars och hälsar henne varmt välkommen. På papperet är det visserligen endast en 50 procentig ökning av personalen men alla som jobbar med infrastruktur vet att det kommer innebära en minst en fördubbling av kapaciteten för kansliet. Kapaciteten måste ju också analyseras utifrån behovet av reserver och beredskapen att upprätthålla flöden. Det är samma perspektiv som att fyra spår i högtrafikerade stråk, i stället för två spår, innebär betydligt mer än en fördubbling av kapaciteten. Detta eftersom ett stopp på en bana då innebär att det finns tre i stället för ett spår kvar att använda. Oavsett dessa något interna reflektioner är det Linas bakgrund som projektledare – de senaste 10 åren inom komplexa projekt på SJ – som verkligen innebär en intressant komplettering för oss. En av järnvägsbranschens största utmaningar är att skapa mer av processtänk, aktiv förändringsledning och en förbättringskultur. Redan efter några dagar på Tågoperatörerna har Lina börjat vrida och vända på några av våra viktigaste projekt och processer med genast flera positiva effekter.

Ännu en fullmatad vecka till ända. Långa järnvägstransporter, därmed även gränsöverskridande, har stått i centrum. Samrådsmöte om införande av det gränsöverskridande signalystemet ERTMS – efter förra veckans möte i Trafikutskottet – var i någon mån framåtblickande, men vi får inte riktigt den respons vi eftersträvar från Trafikverket. Det är förvånansvärt svårt att få fäste med argumentet att om inte det nationella projektet är lyhört och bidrar till ett kraftfullt finansieringsåtagande gentemot kunderna på infrastrukturen, så blir det svårt för samma kunder (=stora och små tågoperatörer) att bidra till förverkligandet av visionen. Det är en helt rimlig vision att Europas järnvägar har ett gemensamt signalsystem. Men det är samtidigt svårt att se hur det ska kunna bli en realitet inom de närmaste 30 åren om inte en större förståelse för kundernas utmaningar infinner sig. Vi hoppas verkligen komma till adekvata lösningar snarast, men nog om ERTMS för denna gång.

Efter mer än tre års förhandlingar har EU:s nya reglering av buller från godsvagnar beslutats den 31 januari 2019 med ett relativt bra resultat för Sverige. Vi vill tacka alla som bidragit, inte minst i den intensiva slutfasen, se separat artikel.