Buller

(artikeln publicerades i Trafikforum nr 6 2019) Sedan juni 2019 gäller nya regler för buller från godsvagnar. Enligt den nya EU-regleringen ska bromsblock av gjutjärn fasas ut under en övergångsperiod för att successivt bytas ut …

Tågföretagen har skickat in ett klagomål på att Tyskland och DB Netze AG har överträtt EU-kommissionens implementerade regler 2019/774 och 1304/2014. EU-kommissionen har nu svarat. Här kan du läsa hela brevet.

Vid mötet med JBS styrelse i veckan tog vi upp en av de mer pressande utmaningarna för svensk järnvägstrafik som successivt försämrar konkurrenskraften och kapaciteten i järnvägssystemet. Krav på tysta godsvagnar forceras in i Tyskland och Schweiz redan 2021 – i strid med EU:s lagstiftning. Den uppkomna situationen riskerar att kraftigt sänka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet om lägre hastigheter i godstrafiken blir ”lösningen” på problemet. Att buller är ett hot mot folkhälsan står klart, men andra skadliga effekter kan bli långtgående och irreversibla. Det handlar inte bara om att boende vid Rhen plötsligt ska slippa allt buller från de passerande godstågen. Läs vår lägesbeskrivning och analys i en separat artikel.

Det forcerade införandet av tysta bromsblock leder till successivt försämrad konkurrenskraft och kapacitet i järnvägssystemet. Krav på tysta godsvagnar ställs i Tyskland och Schweiz redan från 2021 – i strid med EU:s lagstiftning. Den uppkomna situationen …

Hur flyget till och från Arlanda ske se ut i framtiden är en laddad politisk fråga kopplad till vilka infrastruktursatsningar som ska planeras när klimatdebatten går som varmast. Januariavtalets 73-punktsprogram innehåller tydliga skrivningar om att minska flygets klimatpåverkan samtidigt som regeringens flygstrategi från 2017 talar om prognoser för kraftigt ökat flygande. Under våren 2019 avslutades det så kallade Arlandarådets uppdrag från den tidigare S+MP-regeringen. Men slutrapporten har inte presenterats ännu. Vi kan bara spekulera i om det är fler start- och landningsbanor, bristande satsning på kollektivtrafik till och från storflygplatsen eller något annat som ligger bakom att nästan ett års arbete av ett 3-mannakansli verkar rinna ut i sanden. Ökat flygresande prognostiseras men är det önskvärt? Borde inte prognoserna ändras som en följd av klimatdebatten och den beteendeförändring vi sett de senaste åren? Att effektivisera storflygplatsens funktionalitet och tillgängliggöra Arlanda med mer tåg och minskad biltrafik borde dock vara en självklarhet oavsett prognosmakeriet.

Spekulationerna om hur januariöverenskommelsens 73 punkter ska tolkas och genomföras fortsätter. Tågoperatörerna har som bekant efterlyst de utlovade blocköverskridande samtalen om finansiering och snabb utbyggnad av Nya stambanor och enligt säkra källor är samtal nu på gång att inledas efter ett års uppehåll. En närbesläktad fråga är oklarheterna kring Arlandas framtida utveckling. Den 31 mars avslutades det så kallade Arlandarådets uppdrag från den tidigare S+MP-regeringen. Men det är ännu oklart när eller om det kommer en slutrapport. Arlandafrågan skär rakt in i den politiska splittringen kring hur klimathotet ska mötas och Sveriges roll som ledande i detta viktiga arbete. 73-punktsprogrammet innehåller tydliga skrivningar om att minska flygets klimatpåverkan och finansiering av utbyggnad av nya stambanor. Hela Sverige väntar på svar.

Efter mer än tre års förhandlingar har EU:s nya reglering av buller från godsvagnar beslutats den 31 januari 2019 med ett relativt bra resultat för Sverige. Vi vill tacka alla som bidragit, inte minst i den intensiva slutfasen, se separat artikel.