En höstbudget utan tydlig riktning

Regeringens övergripande prioriteringar går att tolka på olika sätt. Det talas om att vi ska hålla nere inflationen och inte driva på prisökningarna ytterligare. Sverige ska nå klimatmålen.

Verkligheten ser dock annorlunda ut. Regeringens förslag kommer bland annat att generera ökade utsläpp med 20 miljoner ton fram till 2030. Detta konstaterar även regeringen själv – men väljer ändå att gå vidare med förslaget. Till exempel handlar de största reformerna om sänkt skatt på bensin och diesel. Det är det förslag som har mest negativ effekt på klimatet.

Anslagen för klimat och miljö blir neddragna med 250 miljoner kronor under 2024 och reduktionsplikten får en sänkning. Detta tillsammans gör att regeringen missar riksdagens transportmål för 2030.

Sett till transporter och infrastruktur är detta i stora drag lågt prioriterat och vi ser inga reformer på området. Med en infrastruktur som i många avseenden är eftersatt, inte minst järnvägssystemet, skulle man kunna önska mer medel till att just hantera detta. Regeringen talar ofta om tillväxt, konkurrenskraft och industrietablering. Hhur detta ska bli verklighet med dagens infrastrukturbrister är verkligen en fråga att fundera på.

Regeringen föreslår även utfasning av stadsmiljöavtalen och kommer inte att bedöma några nya ansökningar framgent. Enligt förslaget ska stadsmiljöavtalet fasas ut till och med 2027.

Till vägunderhållet föreslår regeringen ett litet tillskott på 300 miljoner kronor/år under 2024 och 2025 till underhåll av statliga vägar. Regeringen förslår också 100 miljoner kronor/år till underhållet av enskilda vägar under 2024 och 2025. Ytterligare anslag till underhåll av de eftersatta järnvägarna låter vänta på sig.

Även om klimatet är lågt prioriterat för regeringen så höjer de ändå anslaget för klimatinvesteringar under 2024 till närmare 5 miljarder kronor. Anslaget ska gå till lokala och regionala klimatinvesteringar och till klimatklivet. Vi kan också notera att regeringen har aviserat att de stora klimathämmande reformerna som sänkt drivmedelsskatt och reduktionsplikt är kortvariga.

Men den otydliga riktningen behöver bli tydligare. I regeringsförklaringen som Ulf Kristersson presenterade i förra veckan refererade han tydligt till EU:s klimatpolitik och vikten av uppfylla klimatmålen. Hur Sverige ska uppnå klimatmålen har regeringen hänvisat till den kommande klimathandlingsplanen som ska vara klar i november. Den kommer inte att vara i form av en proposition, utan blir istället en skrivelse som ska informera om regeringens klimatarbete.

I vårt förra nyhetsbrev noterade vi den ökade satsningen på yrkeshögskolan vilket vi välkomnar.

Läs även Almegas budgetanalys med fokus på tjänstesektorn.