Den 18 maj överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på att transporteffektiviteten blir styrande för den framtida transportplaneringen.
För att vara i linje med Sveriges långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets klimatomställning stå på tre ben: transporteffektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg. Den sammanlagda överflyttningspotentialen av gods från väg och sjö till järnväg på kort och längre sikt, skulle innebära en minskning av godstransportsektorns koldioxidutsläpp med 15–20 procent, enligt betänkandet.
Utredningen föreslår att begreppet transporteffektivt samhälle införs i förordningarna som reglerar den nationella planen för transportinfrastruktur och länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Till transporteffektiviteten ska det också kopplas en mätbar parameter, trafikarbete. Dessutom ska den nationella planen och länsplanerna bidra till att trafikarbetet för de energi- och resursintensiva fordonsslagen personbil, lastbil och inrikes flyg följer en minskande trend över tid.
Den infrastruktur som ska byggas behöver i sin tur bidra till omställningen mot ett mer transporteffektivt samhälle. Det betyder att beslutade infrastrukturprojekt som ännu inte startat ska ses över och att transportplaneringen inte kan bygga på historiska prognoser utan det behövs en ny scenariobaserad arbetsmetodik. Utredningen menar också att det finns skäl att se över hur samhällsekonomiska analyser genomförs inom ramen för dagens transportplanering. Trafikverket ska få i uppdrag att göra en sådan översyn med utgångspunkt i nationellt och internationellt använda metoder och modeller som beskriver nyttor och kostnader av styrmedel och åtgärder för ett transporteffektivt samhälle. I uppdraget ska ingå att, utifrån erfarenheterna, granska användningen av analysmetoder och kalkylvärden i den så kallade ASEK-rapporten.