Trafikverket har nyligen redovisat regeringsuppdraget om vilka åtgärder som Trafikverket behöver vidta för att genomföra visst järnvägsunderhåll i egen regi inom några år.
Trafikverket föreslår att myndigheten ska ta över tre underhållskontrakt från 2025 och driva dessa i egen regi för att lära sig mer om vad beställarrollen innebär och kräver. Marknaden för järnvägsunderhåll har stor utvecklingspotential och den vill Trafikverket värna om, enligt rapporten Åtgärder för visst järnvägsunderhåll i egen regi. Tågföretagen rekommenderar inte denna utveckling. Det stör underhållsmarknaden som fortfarande är ung och under utveckling.
− Vi vill att marknaden för järnvägsunderhåll ska få en chans att etablera sig innan det sker större förändringar, men liksom Trafikverket anser vi att det finns ett behov av Trafikverkets lärande som beställare. Vi välkomnar naturligtvis den delen, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen.
Som en del i Trafikverkets lärande föreslår rapporten att myndigheten tar tillbaka uppdrag om basunderhåll för att genomföra dem i egen regi. De ser att det närmare samarbetet med branschens aktörer ska leda till att Trafikverket utvecklas till en bättre beställare. Rapporten säger också att de ska utveckla den nationella verksamheten för periodisk mätning genom nya affärsupplägg, exempelvis genom att utveckla affärerna med förändrade ansvarsgränssnitt och genom att utveckla den egna kompetensen inom området.
Start med tre områden
Förslaget i rapporten är att Trafikverket ska genomföra basunderhåll i tre geografiska områden, med egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Det nya upplägget kommer att införas i samband med att de nuvarande kontrakten löper ut. Bedömningen är att verksamheten i form av planering och produktionsledning med egen personal kan påbörjas 2025 och vara i full drift under 2027. Engångskostnaden för detta uppskattas till 100–200 miljoner kronor. Områden är valda dels på grund av kontraktens förutsättningar, dels på grund av dess innehåll:
- Södra Malmbanan inklusive Haparandabanan, start 2025. Projektet innehåller: Tyngst godstrafik, ERTMS och pågående införande av ERTMS, vinterklimat.
- Ostkustbanan, start 2026. Projektet innehåller: Långväga och regional persontrafik, godstrafik, dubbelspår, stora klimatvariationer.
- Mälarbanan, start 2027. Projektet innehåller: Regional intensiv persontrafik, dubbelspår, storstad.
Trafikverket har jämfört upplägget med att ta in egen personal för planering och produktionsledning till att också ha egen person som utför arbetet, förutom specialresurser som upphandlas separat. Detta upplägg skulle innebära engångskostnader på uppskattningsvis 275–525 miljoner kronor samt löpande merkostnader på 50–100 miljoner kronor per år.
På grund av bristen på kompetens i anläggnings- och järnvägsbranscherna så ökar osäkerheterna i projekten när de också ska rekrytera all personal.
I rapporten har Trafikverket också sett över det behovet av att ha egna maskiner. Det omfattar teknisk utveckling, klimatkrav, åtgärder för att sänka etableringshinder för leverantörer av järnvägsunderhåll och förbättra vinterberedskap. Dessa åtgärder ger också förutsättningar för en ökad förmåga när det gäller kris- och beredskapshantering.
Läs hela rapporten Åtgärder för visst järnvägsunderhåll i egen regi – redovisning av regeringens uppdrag från den 22 december 2021 (I2021/03391, I2021/02391).