Fortsatt fokus på leveranser på JBS strategiseminarium
Mer om Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS
Färden mot vision 2050 är påbörjad
I JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum, finns hela järnvägsbranschen representerad – från infrastrukturhållare och transportörer till forskare, fastighetsförvaltare och underhållsentreprenörer. Alla parter bidrar med skilda perspektiv men har samma mål – att uppnå konkreta resultat med fokus på järnvägens kunder. De prioriterade initiativen (kompetensförsörjning, punktlighet/TTT) låg till grund för seminariets diskussioner, vilket skedde i runda‑bords‑samtal.
Punktlighet, kompetensförsörjning och trafikinformation
På frågan om JBS framtida inriktning svarade Ted Söderholm, vd för Green Cargo, att inriktningen är att fortsätta på den inslagna vägen och fortsätta fokusera på leverans:
– Det handlar mycket om punktlighetsarbetet, som är väldigt viktigt för oss att arbeta med tillsammans. Det handlar också om kompetensförsörjningen för hela branschen och inte minst det pågående arbetet med bättre trafik- och resenärsinformation. Får vi ordning på de tre bitarna har vi kommit en bra bit på väg fram till 2023.
– Vi har konstaterat nu efter ett antal år tillsammans att ingen klarar av att göra det här på egen hand, utan vi måste arbeta tillsammans. Det är ju ett brett spektrum av spelare som behöver kroka arm kring en rad viktiga frågor.
Förändrade beteenden under pandemin
Förändrade resenärsbeteenden under pandemin var en punkt på seminariet. Niklas Laninge, psykolog och beteendevetare, var en av dagens externa talare. Niklas rekommenderade den samlade järnvägsbranschen att titta närmare på två specifika områden: trygghets- och trängselfrågor, för här finns det mycket beteendevetenskaplig forskning att hämta, menade han.
På frågan om vilken storskalig beteendeförändring under pandemin som han blivit mest respektive minst överraskad över svarade han att den ökade näthandeln inte överraskat honom:
– Människor blev tvingade till det här och då brukar det bli dramatiska effekter. Samma sak med alla dessa möten via Zoom och Microsoft Team. När människor tvingas göra något så brukar förändringar gå väldigt snabbt. Den beteendeförändring som överraskat mig mest gäller kulturbranschen. Jag trodde att de skulle hitta ett nytt format för att få människor att uppleva scenkonst. Samtidigt förstår jag att de kanske hamnade i ett chocktillstånd.
Frågan om förändrat resenärsbeteende ställdes även till Johan Wadman, vd på Svensk Kollektivtrafik, som själv rest med tåg, tunnelbana och pendeltåg under pandemin. Något Johan blivit förvånad över är hur människor har anpassat sig så väl och visat hänsyn till varandra:
– En glad överraskning är att det här beteendet lever kvar nu när vi har blivit lite fler resenärer ombord på tågen igen och det blir lite mera trängsel. Ändå visar folk varandra hänsyn när de exempelvis kliver av och på ett tåg, och håller avstånd. Lite fin respekt för varandra. Det här är ett beteende som jag gärna ser fortsätter, även när smittan är över.
Digitaliseringen i järnvägsbranschen
Digitalisering är ett vanligt förekommande ord och mer än bara en it-fråga. På frågan om hur det står till med digitaliseringen i järnvägsbranschen svarade Lars Bäckström, vd på Västtrafik, att digitaliseringen i stort – i kollektivtrafikbranschen om man så vill – handlar om digitala biljetter. Här tycker Lars att väldigt många har tagit väldigt stora steg de senaste åren:
– Tidigare sa jag att kollektivtrafikbranschen var den enda bransch som gjorde det svårt för kunderna att betala för sig, men så är det inte längre. När det gäller järnvägsbranschen och kanske nästa steg, så tror jag att vi har en bit kvar. Vi genererar oerhört mycket data, så hur kan vi kapitalisera på alla dessa data? Frågan gäller dels vår egen förmåga att planera på kort och lång sikt, dels hur kan vi använda alla data och vända dem mot våra kunder så att de får rätt information i tid.
Bättre punktlighet med hjälp av digitalisering
Henrik Dahlin, vd på MTR Nordic, fick frågan om hur digitalisering kan hjälpa oss att få en bättre punktlighet. Han svarade att det främst kan ske inom två områden:
– Båda områdena handlar om underhåll. Det ena är infrastrukturen och det andra är fordonen. Sensorer på tågen känner av hur tågen mår och även hur räls och övriga kringsystem i infrastrukturen mår. Det gör att vi blir duktiga på att nyttja de signaler som kan komma från de givarna, och då kommer vi att ha ett system med bättre så kallad uptime, det vill säga den tid när systemet fungerar och kan användas. Vi kan skapa fler intressanta jobb för näringen i stort, punktligheten kommer att bli bättre genom att vi får färre störningar och vi kan använda skattemedlen bättre när vi styr insatserna, avslutar Henrik Dahlin.