Remissvar Trafikverkets inriktningsunderlag
Väl fungerande infrastruktur och hållbara transporter för näringslivets konkurrenskraft och för Sverige som nation är utgångspunkten för Tågföretagens remissyttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022—2033 och 2022—2037, dnr I2020/02739.
Beträffande nivåer och inriktning i en ny nationell infrastrukturplan föreslår Tågföretagen i fyra punkter:
- En substantiell höjning av investeringsnivån i förhållande till BNP med anledning av kraftig befolkningsökning och en överbelastad och sliten infrastruktur med en hög skuld i form av eftersläpande investeringsbehov och eftersatt underhåll.
- En utökad anslagsram, med över 20 procent, kombinerad med att projektet nya stambanor lyfts ur den löpande infrastrukturplaneringen och finansieras separat, som möjliggör både åtgärdande av eftersatt underhåll och kritiska samhällsinvesteringar
- Det eftersatta underhållet på järnväg, enligt inriktningsunderlaget nu uppgående till 43 miljarder kronor, måste elimineras. Netto behöver ytterligare 30 miljarder kronor tillföras under planperioden 2022–2033 i tillägg till de 13 miljarder kronor ingår i Trafikverkets utökande anslagsram på plus 20 procent. Vi föreslår ”kraftsamling underhåll” för hela transportsystemet, där planens omfattning utökas krona för krona så att landets underhållsskuld kan avbetalas under kommande planperiod.
- Att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett scenario med bedömning av vilka investeringar i ökad kapacitet som är nödvändiga för att möta en kraftigt ökande efterfrågan på järnvägstjänster och behov av klimatomställning inom transportsektorn och presentera en genomförandeplan.
Tågföretagen vill härutöver särskilt lyfta fram följande:
- Behovet av svensk infrastruktur för förbättrad konkurrenskraft nationellt och inom Europa samt utökat samarbete de nordiska transportmyndigheterna och regeringarna
- Värdet av en vidgad näringspolitisk ansats
- Att Trafikverkets prognosarbete utvecklas så att verklig efterfrågan av infrastruktur återspeglas
- Behovet av en översyn av samhällsekonomiska kalkyler och samhällsekonomiska ingångsvärden i allmänhet samt i synnerhet avskaffande av skattefaktorn, utvärdering av restidsvärdering och fokus på värdering av kvalitet i tåglägen, inklusive så kallad ”skogstid”, dvs när i första hand godstågen står på separat spår och väntar på att snabbare tåg ska passera
- Lika viktigt som spår att köra på är järnvägens sidosystem: uppställningsspår, depåer, verkstäder mm. Kapaciteten i dessa måste följa den ökande trafiken. Det är angeläget att ett sådant helhetsperspektiv är en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Tågföretagen efterlyser en tydligare analys och ett större fokus på detta.
- Elektrifieringen av transportsektorn bör inkludera elektrifiering av fler betydelsefulla järnvägsstråk som ännu inte elektrifierats, och vätgasteknologier till transportsektorn behöver adresseras
- Det är akut att lösa frågan om statlig medfinansiering av ERTMS-ombordutrustning
Nyhetsbrev om inriktningsunderlaget
15 januari 2021: Infrastruktur i södra Sverige – vår länk till Europa
27 november 2020: Påslag 30 procent på infrastrukturinvesteringar
20 november 2020: Underskattning av resandeutvecklingen
9 oktober 2020: Järnvägen central för att uppnå regeringens klimatpolitik