Elvägar

Sommaren har levererat inte bara fint väder utan även mer stabilitet i järnvägstrafiken jämfört med tidigare år. Det är naturligtvis oerhört glädjande och vi har dessutom sett ett kraftigt ökat resande. Ökningen från låga nivåer men vi ser – trots vissa kvardröjande pandemieffekter – fram emot en återgång till de passagerartal vi hade järnvägens rekordår 2019. Detta kunde konstateras på höstens första styrelsemöte i Tågföretagen, där en lång rad frågor avhandlades. Vi hade besök av besök av Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, som gav en insiktsfull beskrivning av cementkrisen och potentiella lösningar. Utdragna och obalanserade processer för miljötillstånd måste exempelvis adresseras politiskt. På längre sikt måste Sverige helt enkelt fortsätta att framställa cement för det stora behov av betong som krävs inom anläggning av bostäder, gruvnäringen, transportinfrastruktur, med mera. I dialogen med ”Cathis” betonades de stora behoven av en extraordinär industriell satsning på klimatsmart betong som skulle kunna bli verklighet om några år vid snabb utbyggnad av nya stambanor. Kan norra Sverige och i detta fall Jokkmokk återigen sitta inne med en del av lösningen på en större industriell utmaning?

Nyligen presenterade Trafikverket sin analys av förutsättningar för utbyggnad av elvägar. Slutsatsen är att snabbladdning för tunga fordon är mer effektivt än att bygga ut elvägar. Kanske är det symtomatiskt att järnvägen, som redan bidrar till gröna elektrifierade transporter, inte tagits upp som alternativ. Det skriver Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen, i en debattartikel på Dagens infrastruktur.