Avtalsrörelsen är igång
Nu har avtalsrörelsen för Avtal20 startat och arbetsmarknadens parter ska arbeta fram nya kollektivavtal som reglerar vad som gäller kring löner och villkor för de olika branscherna i Sverige. Er arbetsgivarorganisation är nu Tågföretagen i Almega och det avtal som ska förhandlas om är avtalet Spårtrafik som löper ut den 30 april 2020.
Inom Tågföretagen har vi precis växlat yrkanden med våra motparter Seko, ST, SRAT och Sveriges Ingenjörer. Den 19 februari träffas vi igen för att gå igenom avtalskraven grundligt så att vi sedan kan inleda reella förhandlingar som kommer pågå tills ett avtal är undertecknat.
Tågföretagens mål med avtalsförhandlingarna
Tågföretagens övergripande mål i avtalsförhandlingarna är att uppnå villkorsförändringar som stärker det centrala avtalets ställning som verksamhetsanpassat kollektivavtal för tågföretag med mer verksamhetsanpassade arbetstidsregler och minskad administration.
Så länge förhandlingarna pågår kommer information om detaljer i förhandlingarna vara mycket sparsam till medlemsföretagen.
Avtalsrörelse – hur går den till?
Det inleds med att parterna inom industrin förhandlar om ”märket” – den kostnadsram som övriga kollektivavtal ska hålla sig inom. Dessa förhandlingar pågår nu. Industrins förhandlingar brukar vara klara till första april och då blir kostnadsramen känd för alla. Hela Almega inklusive Tågföretagen respekterar märket och det innebär att våra avtal ska landa på samma kostnadsnivå som industrins avtal.
Kan det bli strejk och vad händer då?
Om parterna inte lyckas enas om ett avtal innan det nuvarande löper ut den 30 april kan det hända att det varslas om konfliktåtgärd, vanligen strejk i några utvalda medlemsföretag. Om det skulle inträffa kan en sådan träda i kraft tidigast den 8 maj. Om varsel kommer utses medlare från Medlingsinstitutet och förhandlingarna leds då av dessa. Vid eventuellt varsel kommer information ut till alla medlemsföretag och särskilt till de berörda med råd och stöd inför den speciella situationen.
Varför tecknar vi kollektivavtal?
Förutom att vi vill uppnå avtal med villkor som är anpassade till förutsättningarna i vår bransch, innebär ett kollektivavtal också att det råder fredsplikt. Det innebär att kollektivavtalsbundna arbetsgivare och arbetstagare inte får vidta eller delta i strejk, blockad eller andra stridsåtgärder. Fredsplikten gäller så länge kollektivavtalet gäller. När kollektivavtalen löper ut och ska förhandlas om gäller dock inte fredsplikten, efter viss varseltid.
Den svenska modellen
Det finns cirka 115 parter på den svenska arbetsmarknaden, 60 fackliga organisationer och 55 arbetsgivarorganisationer. Tillsammans tecknar de cirka 670 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Almega har över 130 avtal – och förhandlar i särklass flest avtal av alla arbetsgivarorganisationer varje avtalsomgång.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär ett samspel mellan lagstiftning och kollektivavtal. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och dess organisationer regleras av ett flertal lagar. Arbetsmarknadens parter kan i stor utsträckning göra avsteg från lagstiftningen genom kollektivavtal. Modellen är unik för Sverige och har tjänat oss väl. Den svenska modellen har stark förankring både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan, såväl som i politiken.
