Nytt år, nya möjligheter?
Halva mandatperioden har gått och partierna börja sakta rikta blickarna mot valrörelsen 2026 med såväl reformförslag som interna provval där man spikar och rangordnar kandidater till sina respektive valsedlar.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism, sandkastning och hårdare retorik – både mellan och inom partier. Mycket talar för att valrörelsen 2026 kan bli än mer komplicerad med ett svårnavigerat politiskt landskap i samband med att vi befinner oss i ett ytterst osäkert geopolitiskt läge.
Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Det sa tidigare statsministern Göran Persson vid lanseringen av den senaste rapporten av Omtag svensk järnväg – att det är människan som skapar förutsättningarna och det är politiker som har ansvaret. Sverige behöver en stark och robust järnväg – i minst ur ett säkerhetsperspektiv – och det kräver politisk enighet och vilja. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet, särskilt nu när dansk-tyska Fehmarn-Bält-tunneln invigs år 2029 där DN rapporterar att Sverige riskerar att gå miste om fördelarna, till följd av försenade satsningar i södra Sverige.
Att underhållet på järnvägen är undermåligt är ingen nyhet och extra intressant att SVT:s nya satsning ”Hur fan hamnade vi här”, där första avsnittet hette ”Järnvägskollapsen”, lyfte upp den stora problematiken kring underhållet på ett humoristiskt men ändå upplysande sätt. Infrastrukturpropositionen beskrivs som en historisk satsning men den är inte tillräcklig för att stoppa ökningen av underhållsskulden i järnvägssystemet då endast 10–15 procent av det eftersatta underhållet kommer att kunna återtas under fram till 2037, slutdatumet för kommande 12-årsplan. Läs mer om detta i debattartikeln som publicerades den 8 januari i Altinget.
Underhåll handlar också om att hantera is och frost på kontaktledningar. I början på året stod nästan all tågtrafik i Sverige stilla på grund av något som Trafikverket beskrev som ”pansar-is” – oss veterligen ett nytt begrepp när det kommer till kontaktledningsfel. Det finns olika metoder som kan användas för att hantera problemet och man hade önskat att genomförts: frostskydsbehandla kontaktledningar i de stora stråken i förebyggande syfte med till exempel glykol; använda arbetsfordon med skrapa på kontaktledningen; strömpulser där så finns möjlighet som värmer upp kontaktledningarna samt köra arbetståg med dubbla strömavtagare. Med andra ord finns det kunskap och möjligheter att förhindra situationer likt det som skedde i början av det nya året. Med många vintrar framför oss är det viktigt att också dra nytta av de metoder och den kunskap som finns.
Glädjande nyheter är regeringens uppdrag i regleringsbrevet 2025 till Trafikverket att förbättra möjligheterna att erbjuda mobila tjänster i tunnlar och bergskärningar som är ett viktigt steg för att kunna erbjuda tågresenärer bättre uppkoppling med färre uppbrott. Läs vår gemensamma kommentar med TechSverige här.
Med ett nytt år med såväl befintliga men också kommande utmaningar så låt oss göra bättre – på alla fronter.
Den 30 december presenterade regeringen ett nytt uppdrag till Trafikverket med fokus på kompetensförsörjning inom järnvägen. Syftet med uppdraget är att föreslå åtgärder för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Bland annat med fokus på att öka järnvägsyrkets attraktivitet. Läs mer
Låt det inte ta 90 år tills tågen kommer i tid
Regeringens så kallade historiska satsning på infrastrukturen är inte tillräcklig för att stoppa ökningen av underhållsskulden i järnvägssystemet. Det skriver företrädare för SJ, Green cargo, MTR och Tågföretagen.
Läs artikeln på altinget.se
Gammal järnväg pressar LKAB – överväger turistbussar för att lösa krisen
Gruvjätten LKAB pumpar in miljarder i den svenska statskassan. Men en gammal, sliten och tungt trafikerad järnväg är ett hinder för en ny superfyndighet som ska minska Europas beroende av Kina. Gruvjätten riskerar nu historiska nedskärningar och överväger att köpa in turistbussar för att minska trängseln på järnvägen.
Läs artikeln på dn.se
Dansk-tyska supertunneln tar form – men Sverige kan gå miste om fördelarna
För Europaresenären kan den bli en dröm – för svensk infrastruktur snarare en huvudvärk. När dansk-tyska Fehmarn Bält-tunneln invigs 2029 väntas stora förändringar för infrastrukturen i hela regionen. Men kritiker menar att Sverige riskerar att gå miste om fördelarna.
Läs artikeln på dn.se
Hur fan hamnade vi här? – järnvägskollapsen
Den svenska tågtrafiken slår rekord i usel punktlighet, resenärerna blir allt mer missnöjda och underhållsskulden närmar sig 90 miljarder kronor. Komikern Messiah Hallberg granskar olika delar av vårt svenska samhälle och ställer sig frågan: hur fan hamnade vi här?
Se programmet på svt.se
Efter tågstrul – Trafikverket hotas av böter
När Trafikverket införde ett nytt planeringssystem uppstod stora problem med tågtrafiken. Om det inte rättas till hotar böter. Säkerhetsbristerna är allvarliga, enligt Transportstyrelsen.
Läs artikeln på svd.se
Här är de viktigaste besluten för tågbranschen 2025
2025 är här och med det flera politiska frågor som har inverkan på det nya året. Shashika Sellgren, näringspolitisk expert på Tågföretagen, berättar om trender och vad företag bör tänka extra på under 2025.
Läs artikeln på transportnet.se
Viktigt besked för bättre mobiltäckning på tåg
Trafikverket har fått uppdrag att bidra till bättre mobiltäckning ombord på tåg. Ett viktigt steg i rätt riktning, men ytterligare åtgärder krävs.
Läs artikeln på skr.se
Nya åtgärder för kompetensförsörjningen inom järnvägen
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Bland annat behöver järnvägsyrkets attraktivitet öka.
Läs artikeln på dagensnaringsliv.se