Låt det inte ta 90 år tills tågen kommer i tid
Regeringens så kallade historiska satsning på infrastrukturen är inte tillräcklig för att stoppa ökningen av underhållsskulden i järnvägssystemet. Det skriver företrädare för SJ, Green cargo, MTR och Tågföretagen i en debattartikel på altinget.se.
Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Just nu är Trafikverkets organisation och förmåga att öka underhållet av järnvägen den trånga sektorn. Då spelar regeringens pengaregn mindre roll. I praktiken kommer det att ta 90 år innan tågen kan komma i tid om inte regeringen ställer krav på effektivare underhåll från sin myndighet.
Under de senaste trettio åren har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent, utan motsvarande kapacitetsökning. Detta har lett till trängsel på spåren och en hårt sliten infrastruktur efter åratal av otillräckligt underhåll. Regeringen och Sverigedemokraterna har nyligen presenterat infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur, som ökar satsningarna på transportinfrastrukturen med över 20 procent. Trots att detta beskrivs som en historisk satsning, är den inte tillräcklig för att stoppa ökningen av underhållsskulden i järnvägssystemet.
Propositionen sträcker sig fram till 2037, men endast 10–15 procent av det eftersatta underhållet kommer att kunna återtas under denna period. För att verkligen ta itu med underhållsskulden krävs en högre ambition, uppdaterade arbetssätt och moderna, effektivare maskiner. Utan en sådan ambition kan det ta upp till 90 år att arbeta ner underhållsskulden, vilket innebär att medborgare och näringsliv kommer att få leva med dålig punktlighet och bristande kapacitet i flera decennier.
Om underhållet inte förbättras, kommer konsekvenserna för näringslivet att vara allvarliga. En femtedel av godstransporterna i Sverige går på järnväg, och för många industriföretag finns inga alternativ. Störningar och kapacitetsbrist i järnvägstransporterna påverkar investeringar och expansion negativt, vilket i sin tur påverkar Sveriges globala konkurrenskraft.
På nationell nivå påverkas 400 000 sysselsatta i industrin av brister i järnvägssystemet, enligt rapporten Industribroms eller industrilyft? En halv procents årlig tillväxt av industrins förädlingsvärde, jämfört med en halv procents årlig inbromsning, innebär en skillnad på 320 miljarder kronor i förädlingsvärde år 2050, motsvarande tre procent av Sveriges BNP.
För vanliga resenärer innebär bristande underhåll fortsatt dålig punktlighet och förseningar. Detta påverkar pendlare som förlitar sig på järnvägen för att komma till arbete och skola. Långa förseningar och inställda tåg skapar frustration och minskar tilliten till kollektivtrafiken. Dessutom hindrar kapacitetsbrist ökad trafik på efterfrågade delar av järnvägsnätet, vilket begränsar möjligheterna för fler att välja tåget som ett hållbart transportalternativ.
Det är avgörande att Trafikverket prioriterar en effektivare upphandlingsorganisation och investeringar i kapaciteten för underhåll. Därför är det bra att regeringen uppdragit åt Trafikverket att stärka denna förmåga. Myndigheten har nyligen presenterat sina åtgärdsförslag som utlovar förbättringar. Exempelvis ska utbytestakten i elkraftsystemet höjas fem till tio gånger och tempot i renovering av växlar ska mångdubblas inom ett par år.
Vi välkomnar inriktningen och konstaterar att regeringen och Trafikverket lagt en bra grund. Samtidigt är det nödvändigt att den ökade underhållsförmåga som Trafikverket presenterat genomförs i praktiken. Förverkligandet av de höga ambitionerna kommer att avgöra om Sverige får ett effektivt järnvägsunderhåll som leder till ett bättre fungerande järnvägssystem.
Pär Helgesson
Ansvarig samhällskontakter och strategisk infrastruktur SJ AB
Stephan Ray
Chef kommunikation och public affairs Green cargo AB
Esbjörn Wahlberg
Public affairs manager MTR nordic AB
Gustaf Engstrand
Näringspolitisk chef Tågföretagen