Låt privat kapital lyfta svensk infrastruktur
Svensk transportinfrastruktur behöver förbättras. Underhållsskulden uppgår redan till drygt 100 miljarder kronor. Dagens upplägg där det offentliga har ett odelat ansvar behöver kompletteras med fler inslag av privat kapital, risktagande och kompetens, visar en ny rapport från Almega och Tågföretagen.
Ny transportinfrastruktur tar lång tid att planera och bygga. Ofta till stora, och växande, kostnader. Enligt Trafikverket beräknas det eftersatta underhållet 2026 uppgå till drygt 100 miljarder kronor.
– Om utvecklingen ska vända måste det till nya genomförandemodeller med större inslag av privat kapital, risktagande och kompetens. Fler projekt bör även läggas i separata bolag och finansieras med lånat kapital och olika typer av brukaravgifter eller tillgänglighetsersättningar, säger Ann Öberg, vd Almega.
Varianter på detta upplägg är vanliga utomlands, även i våra nordiska grannländer där de förverkligat flera stora väg-, bro- och tunnelprojekt.
I rapporten går utredaren Fredrik Bergström igenom erfarenheterna från ett antal internationella projekt och redogör för hur liknande upplägg med alternativa genomförandeformer skulle kunna bidra till svensk transportinfrastruktur.
– Alternativa upplägg öppnar för effektivitetsvinster i form av kortare byggtider, minskad risk för fördyringar samt effektivare förvaltning. Intresset för projekttypen är också brett bland aktörer som byggföretag, banker och infrastrukturfonder, säger Fredrik Bergström.
I debatten hörs ibland att ”staten lånar billigare” och att alternativa upplägg inte behövs. Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen, menar att man då troligtvis inte räknat in alla kostnader.
– Traditionella projekt kan dras med fördyringar, förseningar och eftersatt underhåll. Samtidigt kan högre finansieringskostnader sänkas genom en klok riskhantering genom hela projektet. Effektiviseringsvinsterna gör dessutom att en högre finansieringskostnad snarast blir en premie, något som betalas för högre kvalitet, säger Pierre Sandberg.
Efter år av förfall är det uppenbart att svensk transportinfrastruktur måste uppdateras. Och anledningarna blir bara fler.
–Ta nyindustrialiseringen av norra Sverige, klimatomställningen och NATO-medlemskapet – kraven på en kapacitetsstark och tillförlitlig transportinfrastruktur ökar hela tiden. Och då kan alternativa former för finansiering och organisering vara en avgörande del av lösningen, säger Ann Öberg.