Vi behöver svar från regeringen om ID-kontroller med transportöransvar
ID-kontroller med transportöransvar innebär att vi, under hot om skyhöga böter, är skyldiga att kontrollera ID-handlingar för varenda passagerare innan de går ombord på fartyg, tåg och bussar. Om förslaget röstas igenom, i morgon 15 februari, är det en rad saker som regeringen måste göra klart, skriver företrädare i transportbranschen. Det skriver Tågföretagen tillsammans med Snälltåget, Molslinjen, Sveriges Bussföretag, och Vy Buss i en debattartikel i Dagens industri den 14 februari.
Den 15 februari ska riksdagen rösta om regeringens lagförslag, som ska göra det lättare att införa ID-kontroller med transportöransvar vid Sveriges gräns.
Förslaget har varit på remiss och vi har, som många andra, sagt nej. Lagrådet har också avrått.
Vi transportörer fyller en enormt viktig, samhällskritisk funktion. Utan oss stannar Sverige och resmöjligheterna till och från våra grannländer blir starkt påverkade. ID-kontroller med transportöransvar är ett direkt hot mot de verksamheter vi bedriver.
ID-kontroller med transportöransvar innebär att vi, under hot om skyhöga böter, är skyldiga att kontrollera ID-handlingar för varenda passagerare innan de går ombord på fartyg, tåg och bussar. När Sverige under en period 2016–17 hade sådana kontroller, fick det mycket negativa konsekvenser. Köer, trängsel, förseningar, ökad risk för hot och våld för personalen, kaos på perronger och hållplatser och höga kostnader för privatpersoner, företag, samhälle och förstås för oss.
Om förslaget röstas igenom, är det en rad saker som regeringen måste göra klart:
- Kontroller ska endast införas vid ett nödläge. Men hur definierar regeringen ett nödläge? Hur ser scenariot ut, då kontroller ska införas?
- Hur ska kontrollerna genomföras rent praktiskt? Sedan 2016–17 har mycket hänt. Det kommer inte att vara möjligt att genomföra kontrollerna på det sätt som gjordes då.
- Våra bussförare, tågvärdar och personal på passagerarfartyg ska plötsligt agera gränspoliser. Det är inte deras kompetens eller vilja. Det innebär att de ska utföra en myndighetsuppgift, som dessutom, enligt Lagrådet, saknar lagrum i förslaget. Hur ska det gå till?
- Lagrådet slår fast i sitt yttrande, att den reglering i förslaget som skulle kunna ge oss höga böter framstår som ”vare sig proportionerlig eller rättssäker.” Hur ska rättssäkerheten för oss garanteras?
- Kostnaderna för kontrollerna är orimliga för oss att bära. Som exempel: Gränskontrollerna som utfördes 2016–17 av ForSea (numera Molslinjen) kostade då ca. 19,5 miljoner kronor. Skulle kontroller införas i dag, uppskattas den siffran behöver ökas med 30–50 procent, det vill säga. 1,6 – 1,8 miljoner kronor per månad. Detta enbart för färjorna, därtill kommer kostnaderna för kontroller på tåg och bussar. Dessa kostnader är ett hot mot de viktiga samhällsfunktioner vi utgör. Hur ska detta lösas?
Regeringen har den senaste tiden talat mycket om, att det är viktigt att rusta Sverige inför kristider. Att infrastruktur och transporter fungerar är en viktig del i den beredskapen, vilket bör inkludera transporter till och från våra framtida Nato-allierade såsom Danmark. Vi behöver tydliga svar från regeringen för att kunna fortsätta utföra det uppdraget.
Carl Adam Holmberg, VD, Snälltåget
Pierre Sandberg, förbundsdirektör, Tågföretagen
Kristian Durhuus, VD, Molslinjen
Anna Grönlund, branschchef och vVD, Sveriges Bussföretag
Zakaria Abna-Aissa, Direktör Kommersiell trafik, Vy Buss AB