Nytt uppdrag till Trafikverket att utreda kompetens­försörjningen inom järnvägen

Året lider mot sitt slut och det är dags att blicka tillbaka på året som har gått. Under 2024 har järnvägens betydelse för transportsystemet presenterats i ett nytt – starkare – ljus. Bland annat har vikten av en väl fungerande järnväg betonats och bekräftats av politiken, inte minst genom ökade anslag till järnvägsunderhållet i infrastrukturpropositionen. Med anledning av det ansträngda säkerhetspolitiska läget i vår omvärld har transportsystemet och infrastrukturen lyfts fram som en central del i upprustningen av Sveriges totalförsvar. Vi har också genom initiativet Omtag Svensk Järnväg fått ta del av fyra rapporter som på olika sätt har diskuterat järnvägens betydelse för bland annat tillväxt, regional pendling och för Sverige som industriland. Även järnvägsbranschens gemensamma Vision 2050 har omvandlats till en färdplan som har satts på pränt för att utkristallisera de nödvändiga satsningarna på vägen till framtidens transportsystem.

Järnvägen ska vara en arbetsplats som är fri från sexuella trakasserier. Arbetsmarknadens parter har därför tillsammans med Prevent tagit fram och samlat material som ska hjälpa alla inom järnvägsbranschen att jobba med frågan.

Så klubbade riksdagen enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen – enligt nuvarande tidplan – behöver vara utrustade till år 2030.  Det blev en intressant debatt i riksdagen. Läs mer i en separat artikel.

Så klubbade riksdagen enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen – enligt nuvarande tidplan – behöver vara utrustade till år 2030.

Ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samt bidrar till att alla ska kunna resa hållbart. Tågföretagen har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik mot denna bakgrund satt som branschmål att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken till år 2030. Hur detta kan uppnås diskuterades i torsdags på ett frukostseminarium i Näringslivets Hus.

Tågtrafiken har gjort en fantastisk resa sedan avregleringen för tjugotalet år sedan. Men hur tar vi steget vidare och blir än bättre, särskilt kring affärsmodeller vid trafikupphandling? Den frågan diskuterades i en paneldebatt på Järnvägsdagen med Linus Eriksson, vd för Öresundsbron, som moderator och Jarl Samuelsson, vd Öresundståg; Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen; Johan Wadman, vd Svensk Kollektivtrafik och Johan Oscarsson, vd VR Sverige.

I veckan blev det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna framföras i högre hastigheter på svenska spår. Detta efter åratal av påtryckningar från Tågföretagen om att införa nya bromsprocenttabeller, som reglerar hur fort tåg får framföras utifrån dess bromsförmåga och signalsystem. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna – banorna – Södra stambanan och Västkustbanan – och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukningen. Bromsprocenttabellerna kommer också vara anpassade till ERTMS. Pelle Andersson på Green Cargo som drivit på för detta sedan mer än 20 år konstaterar kort att ”det tog lite tid, men är väl värt att fira”. Läs mer om detta i den utmärkta artikeln på jarnvagar.nu.