Planeringsdirektiv med en hel del nyheter

30 september 2025: Trafikverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

30 november 2025: Den samlade bedömningen av effekterna ska redovisas senast den till Regeringskansliet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och samtidigt göras tillgänglig på Trafikverkets webbplats.

30 december 2025: Remissyttranden ska skickas in till Regeringskansliet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

2026: Nationella planen för 2026 – 2037 fastställs av regeringen.

Regeringen lägger stor fokus på det försämrade säkerhetspolitiska läget och att Sveriges medlemskap i Nato ställer nya krav på transportinfrastrukturen. Transportsektorn behöver utveckla och stärka sin förmåga att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner, både vid olika typer av fredstida kriser och vid höjd beredskap och ytterst i krig.

Objekt som inte är transportpolitiskt motiverade utan i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar måste dock bedömas och finansieras i särskild ordning, dessa objekt ska därför inte ingå i förslaget till nationell plan.

Vid prioritering av nya objekt som ska tas in i den nationella planen ska samhällsekonomisk lönsamhet vara vägledande. Inom ramen för att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande bör satsningar på infrastruktur som säkerställer industrins konkurrenskraft i ett nationellt perspektiv särskilt vägas in. Det anges dock inte någonstans i direktiven att objekt ska rangordnas efter objektens samhällsekonomiska lönsamhet, en tolkning som åtminstone Trafikverket hittills gett uttryck för, se vårt nyhetsbrev om Samhällsekonomiska prioriteringar från januari.

Frågan har stått i fokus en längre tid. Nytt är att Trafikverket ska redovisa hur stor andel av den totala underhållsskulden i järnvägsinfrastrukturen som återtas inom planperioden samt översiktligt uppskatta när resterande delar av det eftersatta järnvägsunderhållet kan omhändertas i kommande planperioder givet att nödvändiga anpassningar till en höjd ambitionsnivå och teknikutveckling sker.

Dessvärre har inte de många framförda förslagen om en långsiktig underhållsplan tagits om hand. Trafikverket ska redovisa en sammanhållen nationell underhållsplan baserad på anläggningens tillstånd och användning som ska omfatta minst fyra år och uppdateras årligen.

Det är redan väl känt att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utforma ett system för bidrag till ombordutrustning för ERTMS. Bidraget ska belasta ramen för utveckling av transportsystemet. Trafikverket ska i planförslaget bedöma hur stort detta bidrag bör vara för att säkerställa ett effektivt genomförande. Arbetet med nationell plan ska samordnas med detta uppdrag.

De namngivna objekten ska avse investeringar i transportinfrastrukturen med en beräknad totalkostnad över 150 miljoner kronor. Trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur. avser investeringar med en totalkostnad av högst 150 miljoner kronor. Dessa åtgärder behöver inte namnges i förslaget till nationell plan. Trafikverket ska redovisa samma information motsvarande en ökning av medlen för namngivna objekt med 10 procent.

Det blir en fortsättning för näringslivspotten. Inom ramen för trimningsåtgärder ska Trafikverket fördela medel som i dialog med näringslivet kan användas för åtgärder i den statliga järnvägsinfrastrukturen som stärker näringslivets konkurrenskraft. Regeringen ser behov av fortsatta satsningar i dialog med näringslivet för åtgärder i syfte att bidra till hållbara transportlösningar som ökar intermodaliteten mellan samtliga trafikslag.

Ett nytt förslag är att det i nationell plan ska ingå en riskreserv. Riskreserven ska kunna användas för att hantera kostnadsökningar i namngivna objekt i den nationella planen. Trafikverket ska lämna förslag på storleken på riskreserven. Riskreserven förväntas inte kunna finansiera alla kostnadsökningar som uppstår, eftersom det även ska finnas incitament till att omprioriteringar görs. Den totala riskreservens storlek ska utgöra minst 10 procent och som mest 15 procent av de namngivna investeringarna.

Trafikverket ska beträffande förslaget till nationell plan redovisa beräknade intäkter för banavgifterna. I den mån det är möjligt ska Trafikverket samordna förslaget till nationell plan med regeringsuppdraget att se över banavgifterna, vilket ska slutredovisas senast den 30 juni 2025.

Trafikverket har fått uppdraget att arbeta vidare med en finansieringslösning via höjda banavgifter för åtgärder på järnvägen mellan Riksgränsen och Luleå. Trafikverket ska därutöver pröva förutsättningarna för en lämplig utbyggnad av Malmbanan med medverkan från privata aktörer. Trafikverket ska därtill ta fram nödvändiga underlag för Östlig förbindelse i Stockholm.

I tillägg till de åtgärder som Trafikverket anger i förslaget till nationell plan ska Trafikverket föreslå lämpliga åtgärder på den svenska sidan i Öresundsregionen för finansiering med intäkter från Öresundsbroförbindelsen. Trafikverket kan även föreslå att intäkterna används för att skynda på genomförandet av åtgärder i nationell plan.

Möjligheten till alternativa finansierings- och organisationsformer för större infrastrukturprojekt aktualiseras också i direktiven, där Trafikverket fått i uppdrag att föreslå en handfull objekt med en investeringsstorlek på mellan 3 och 13 miljarder kronor för OPS. Huvudsyftet med OPS-modellen är att pröva om en sådan modell kan ge effektivitetsvinster i det svenska transportsystemet. Regeringen är numera positiv till detta och anger att det finns många goda exempel på hur OPS resulterat i både snabbare och mer kostnadseffektiv utbyggnad. Ett antal kriterier anges för OPS, exempelvis att objekten ska vara tydligt avgränsade och väldefinierade, objektet bör bedömas ha flera intressenter och möjlighet till flertalet anbud och en ambition om att det första urvalet ska utgöras av en grupp objekt som senare kan jämföras med varandra.

Läs mer på regeringen.se