Alla partier överens om järnvägens betydelse för Sverige

Det blev en intressant debatt i riksdagen, med närvaro av infrastrukturminister Andreas Carlson, det var glädjande samtliga partier talade om vikten och betydelsen av järnvägen för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Infrastrukturministern talade också om vikten av väl fungerande godstransporter och att ett godstransportforum startats i syfte att stärka robustheten i infrastrukturen för näringslivets behov. Att nyttja järnvägen för de längre och tyngre godstransporterna bör vara en självklarhet – både beträffande kapaciteten på tågen och utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Regeringen, med stöd av SD, har dock ett stort jobb kvar att göra för att börja betala av underhållsskulden även på järnvägen. Tidöpartierna och infrastrukturministerns svar är att planen innehåller vad Trafikverket själva anser att de ”mäktar med”. Den bedömningen borde regeringen emellertid ha granskat mer noggrant. Det finns modern teknik för effektivt underhåll som inte används i Sverige. De alltför försiktiga satsningarna på järnvägsunderhåll innebär fortsatt stora utmaningar med punktligheten under lång tid framöver. I riksdagsdebatten öppnade dock Tidöpartierna och infrastrukturministern upp för att revidera satsningarna om fyra år. Och ministern ägnade en del av sitt anförande åt att förklara att förvaltningsanslag blir sakanslag, innebärande att förvaltningskostnader på Trafikverket inte längre kommer att belasta underhållsbudgeten för järnvägsunderhåll. Därmed frigörs nya medel om 36 miljarder kronor. Då blir det en ökning med 18 procent för järnvägsunderhåll jämfört med den nu gällande planen.

Vi noterar att utmaningarna på Västra Stambanan från 2025 och framåt – kontaktledningsbyte mellan Göteborg och Alingsås – nått riksdagens debattkammare. Detta tema kommer vi få anledning att återkomma till inom kort.

De samhällsekonomiska kalkylernas betydelse och styrande funktion har alltmer hamnat i fokus under de senaste åren. Trafikverkets samhällsekonomiska analysmetodik har fått kritik för att den tenderar att leda fram till en struktur på den nationella investeringsplanen som inte står i överensstämmelse med vad som faktiskt blir resultatet av samhällsomdanande investeringar. Och det finns konkreta exempel på detta. Hade man utgått från kalkyler hade exempelvis Botniabanan aldrig byggts, en bana som utgör grunden för helt ny järnväg i norra Sverige.

Det är glädjande med ett trafikslagsövergripande fokus och det behövs ett helhetsgrepp om transportsystemet, även mot bakgrund av det geopolitiska läget och kraven som ställs på i och med Natomedlemskapet. Breda beslut och långsiktighet behövs för återtagandet av järnvägens fulla potential och utveckling. Flera partier poängterade vikten av ett brett samarbete över partigränserna kring infrastrukturfrågan. Frågan är ”Om inte nu – när?”.