Sverige borde inspireras av Danmarks infrastrukturpaket
Infrastrukturen är en fråga för hela Sverige. Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterade under seminariet Klart spår för ökad tillväxt den 8 oktober att det behövs stora beslut med brett politiskt stöd och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.
I den nya rapporten Klart spår för ökad tillväxt från Omtag Svensk Järnväg intervjuas industriledare, ekonomer och samhällsdebattörer kring deras syn på Sveriges behov av satsningar på järnvägen och hur dessa kan bli verklighet.
Under lanseringsseminariet fick vi bland annat lyssna på tidigare statsminister Göran Persson som gav sin syn på tillväxt och järnvägens betydelse för Sverige. Göran Persson var finans- och statminister under en tid då Sveriges ekonomi på många sätt var utmanad och där tillväxtagendan var viktig.
En av de intervjuade i rapporten Linus Eriksson, vd Öresundsbron, säger att Sverige borde inspireras av Danmark där stora infrastrukturprojekt planeras i större infrastrukturpaket och där man utgår från hela stråk. Detta innebär att investeringen i exempelvis Fehmarn-Bält har förankrats hela vägen till Köpenhamn dit man samtidigt har investerat i utbyggnad av dubbelspår. Detta för att kunna hantera den kapacitetsökning som Fehmarn Bält antas generera efter dess invigning år 2029. Flaskhalsar byggs alltså bort innan de uppstår. Det här lyfte också Göran Persson under lanseringsseminariet.
Göran Persson konstaterar att vi återigen befinner oss i en tid av förändring där bland annat dagens globaliserade samhälle ökar det internationella beroendet. Om något går snett i Tyskland, kommer detta även att påverka Sverige. Transporter i sin tur utgör en central faktor i detta system. Om landets infrastruktur och kommunikationer inte fungerar som de ska riskerar man att slås ut ur spelet. Det pågår också omfattande förändringar i demografin som enligt Göran Persson har direkt effekt på ekonomin. Detta i sin tur gör att vår industri, skog, malm och energi är avgörande för Sveriges välstånd och tillväxt.
Göran Persson kritiserar också samhällsekonomiska kalkyler. Sverige är för försiktigt, där man ofta menar att projekt är olönsamma. Ett exempel är Botniabanan som vid byggstart 1996 antogs vara olönsam och att dess kostnader inte skulle kunna räknas hem. Sedan vid byggstart och under byggperioden visade sig att man hade tänkt fel och att det visst gick att räkna hem investeringen.
Breda beslut och långsiktighet är därför en av huvudingredienserna för återtagandet av järnvägens fulla potential och utveckling. Göran Persson menar därmed att det behövs politisk enighet. Nyckeln dit ligger i initiativets makt och att någon tar på sig ledartröjan och sätter agendan. Det räcker alltså inte med att enbart höja anslagen, det behövs en tydlig färdriktning för infrastrukturen.
Tågföretagen har många gånger påpekat avsaknaden av en målbild för infrastrukturen och järnvägen, senast i remissvaret till inriktningsunderlaget inför infrastrukturpropositionen. Industrins investeringar är långsiktiga där järnvägens infrastruktur är en viktig komponent vid investeringsbeslut. Utan långsiktighet försvinner incitamenten för företag och industrier att förlägga verksamhet i Sverige, som i sin tur direkt hämmar tillväxten. Likaså minskar incitamenten för redan etablerade företag att fortsätta utveckla sin verksamhet i Sverige – vilket vi kunde läsa i Omtag Svensk Järnvägs rapport Industrilyftet.