En proposition med frågetecken om underhållet
Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är större än väntat – hela 27 procent – jämfört med innevarande planperiod och beror på en kommande omfördelning av 59 miljarder kronor av Trafikverkets förvaltningsmedel till infrastruktursatsningar. Det förutsätter dock att full effekt kan uppnås av omfördelningen.
Vi summerar med att den utökade ekonomiska ramen är positiv och den anger en tydlig kompassriktning för framtiden. Det är väl känt att järnvägen är eftersatt och givet regeringens tillväxtfokus räcker nuvarande anslagsfördelning helt enkelt inte till. Vi vet att brister i infrastrukturen leder till att viktiga näringslivsinvesteringar står på spel – långsiktigt kan det leda till att 400 000 jobb går förlorade, vilket belystes i Omtag Svensk Järnvägs rapport ”Industribroms eller industrilyft”.
Regeringen beskriver satsningen som historisk men behoven när det gäller underhåll och nyinvesteringar i transportsystemet är också mycket omfattande. Drygt hälften av ramen, 607 miljarder kronor, ska användas till nyinvesteringar medan 210 miljarder kronor (plus nämnda omfördelning av förvaltningsmedel) avsätts för drift och underhåll av järnväg och 354 miljarder kronor för drift och underhåll av vägar.
Ambitionen att öka den finansiella ramen är välkommen, men fördelningen av underhållsanslagen mellan väg och järnväg är väcker frågor. De medel som avsatts för järnvägsunderhåll kommer att räcka till att återta 10–15 procent av det eftersatta underhållet fram till 2037. Det är en låg ambitionsnivå som inte leder fram till ett väl fungerande järnvägssystem för Sverige.
Regeringen och Sverigedemokraterna hävdar att anslaget är så stort det kan vara kopplat till Trafikverkets bedömning av dess förmåga att genomföra underhållsåtgärder. Den bedömningen borde regeringen emellertid ha granskat mer noggrant. Det finns modern teknik för effektivt underhåll som inte används i Sverige, bland annat till följd av Trafikverkets agerande. De alltför beskedliga satsningarna på järnvägsunderhåll innebär fortsatt stora utmaningar med punktligheten under lång tid framöver. Tågföretagen hade välkomnat ett tydligt mål för eliminering av även järnvägens underhållsskuld.
En annan satsning att uppmärksamma är att utrullningstakten för ERTMS snabbas på. Målåret för genomförd utrullning blir 2042. Aviserade belopp belastar både investerings- och underhållsbudgeten med totalt 42 miljarder kronor. Det är positivt att regeringen kommer att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi och att regeringen kommer att återkomma i frågan om finansiering av ombordutrustning för att skynda på införandet.
Utbyggnad och underhåll av järnväg tar lång tid och därför är det positivt att beloppsgränsen för trimningsåtgärder höjs från 100 miljoner kronor till 150 miljoner kronor. Detta ökar möjligheterna för Trafikverket att rikta insatser för att optimera återtagandet av underhållsskulden och plocka lågt hängande frukter som kan bidra till kapacitetsökningar i järnvägsnätet. Försvar och beredskap ställer också nya krav och den försvarsproposition som presenteras senare i oktober kommer ge vägledning för hur dessa behov påverkar infrastrukturutvecklingen.
Under hösten kommer riksdagen att behandla infrastrukturpropositionen och Trafikverket kommer sedan att få i uppdrag att ta fram kommande nationell plan. Våren 2026 kan vi vänta oss beslut om en ny nationell plan 2026–2037.
Hur järnvägens brister i påverkar ekonomisk tillväxt och vilken roll investeringar i infrastruktur spelar för att riva tillväxthinder kommer belysas i en rapport som Omtag Svensk Järnväg presenterar den 8 oktober. Platser finns kvar för digitalt deltagande.
Låt näringslivet bidra till nya vägar och spår
Vad har Öresundsbron och Arlandabanan gemensamt? De är stora infrastrukturprojekt som kostade 37 respektive 7 miljarder kronor. De byggdes under 1990-talet och invigdes runt millennieskiftet, rekordsnabbt. De byggdes med annan finansiering än den vanliga statsbudgeten.
Läs artikeln på di.se
Regeringen: Låt Wallenberg betala för räls och asfalt
Järnvägen ska rustas upp – och Stockholm få nya motorvägar. För att ha råd vill regeringen låta privata företag vara med och betala. Dumheter, tycker Daniel Suhonen på tankesmedjan Katalys. – Man försöker lösa ett problem som inte finns, säger han.
Läs artiklen på etc.se
Regeringen vill dela bördan för Malmbanan
Regeringen öppnar för alternativ finansiering av flera stora infrastrukturprojekt och pekar bland annat ut Malmbanan och en ny östlig förbindelse i Stockholm. Näringslivet välkomnar inriktningen i den nya infrastrukturpropositionen – men oppositionen kräver mer pengar till järnvägen.
Läs artikeln på di.se
LKAB håller öppet för medfinansiering av Malmbanan
LULEÅ. Gruvbolaget LKAB är öppet för att vara med och finansiera en utbyggnad av Malmbanan. ”Det är bra att regeringen prövar olika vägar”, säger LKAB:s kommunikationsdirektör Niklas Johansson.
Läs artikeln på di.se
Ny infrastruktur för tillväxt och välstånd i Stockholm
Den moderatledda regeringen tar nu viktiga steg mot att stärka och förbättra infrastrukturen i Stockholm och resten av landet, skriver Maria Stockhaus (M), Riksdagsledamot, gruppledare Trafikutskottet; Kristoffer Tamsons (M) Oppositionsregionråd i Region Stockholm och Christofer Fjellner (M) Oppositionsborgarråd i Stockholms stad.
Läs artikeln på di.se
Över 1 000 miljarder till infrastrukturen – därför räcker det inte
Positivt med ökade anslag men långt ifrån tillräckligt, anser flera experter om regeringens ”historiska” infrastruktursatsning. ”Av över 1 000 miljarder är egentligen allt utom 10 miljarder redan intecknat”, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.
Läs artikeln på tn.se
Infrastrukturen: ”Regeringen går från ord till handling”
Regeringen har presenterat sin infrastrukturproposition för perioden 2026-2037. ”Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens satsning”, säger Nils Paul, expert infrastruktur.
Läs artikeln på svensktnaringsliv.se
Regeringen prioriterar vägunderhållet
Inga stora satsningar på nya eller utbyggda järnvägar. Marginellt ökat underhåll av befintliga järnvägar. Satsning av Malmbanan om någon annan betalar. Kraftigt ökat underhåll av vägar med fokus på längre och tyngre lastbilar.
Läs artikeln på jarnvagar.nu
Rapport: Vägarna och järnvägarna som är sårbara för oväder och klimatförändringar
En ny rapport pekar ut de vägar och järnvägar där riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion är som störst. ”Vi vet att Sverige har en stor underhållsskuld på vägar och järnvägar, och med den här rapporten belyser vi dessutom hur påverkan av extremt väder gör företagens transporter ytterligare sårbara”, säger experten Nils Paul.
Läs artikeln på svensktnaringsliv.se
Infraproppen: Tio slutsatser för fortsättningen
Regeringens infrastrukturproposition för åren 2026-2037 är presenterad, men vad innebär den ur 2030- och klimatperspektiv? Mattias Goldmann redogör för de tio viktigaste slutsatserna.
Läs artikeln på miljo-utveckling.se