De stora trenderna pekar mot en intressant infrastrukturproposition

På kort sikt utgör statsbudgeten för 2025 ett första ingångsvärde genom de trendriktningar den indikerar på olika områden. Att regeringen tycks ha tagit intryck av det perspektiv som främst Svenskt Näringsliv och arbetsmarknadens parter i övrigt erbjudit är positiva signaler.

I början av året levererade Trafikverket inriktningsunderlaget inför infrastrukturpropositionen och vi räknar nu ner veckorna tills propositionen presenteras som utlovat under hösten. Vilka förutsättningar kommer järnvägens stora underhållsskuld och väl kända kapacitetsbegränsningar att få? Det återstår att se.

I Tågföretagens remissvar till inriktningsunderlaget tydliggjordes bland annat avsaknaden av ett tydligt mål för den svenska infrastrukturen. Vad vill vi uppnå och vart vill vi? För att kunna allokera medel och prioritera borde det vara logiskt att fastställa övergripande strategiska mål för transportsystemet. Behovet av fungerade infrastruktur – inte minst järnväg – kan inte betonas nog. Att transportsystemet, med järnvägen som ryggrad, och infrastrukturen har stor betydelse för svensk tillväxt och välstånd är uppenbart.

Förutsättningarna skulle enkelt kunna ändras. Av Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remissammanställning över inriktningsunderlaget framgår att en lång rad statliga myndigheter, regioner, och andra remissinstanser efterlyser en ökad målstyrning i transportpolitiken. Målstyrningen bör utgå från regeringens prioriterade strategiska mål för transportsystemet. 

En rad intressanta ingångsvärden levererades under årets Almedalen. Den stora politikerveckan präglades 2024 på många sätt av seminarier och samtal med fokus på infrastruktur och investeringar. Järnvägsbranschens gemensamma vision 2050, som kan vara en inspiration till kommande infrastrukturproposition och nationell plan, fick en del utrymme. Tågföretagen var medarrangör till ett större seminarium med bland annat JBS Vision för 2050 i fokus: ”Transportsystemet för oss närmare – Sverige växer med järnvägen”.  Det blev en kavalkad av perspektiv på järnvägens roll för samhällsutvecklingen och näringslivets behov. Ska man ge sig på en summering är det att beslutsfattare, näringsliv och bransch är alltmer överens om att infrastrukturen är avgörande för framtiden. Samtidigt ser vi enorma investeringsbehov där vissa, kritiska sträckningar, fortfarande inte fungerar. Även vår bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson deltog vid seminariet och konstaterade att visionen är en bra grund att stå på samt att konkreta åtgärder är avgörande för att förverkliga visionen och få till tillförlitlig järnväg som stärker jobb och tillväxt.

Och så är det – på grund av bristerna i infrastrukturen uppger vart fjärde företag att viktiga investeringar står på spel – vilket långsiktigt kan leda till att 400 000 jobb går förlorade. Frågan belyses utförligt i Omtag Svensk Järnvägs senaste rapport ”Industribroms eller industrilyft”.

Finansieringen av nödvändiga åtgärder i infrastrukturen förblir fortsatt en het fråga. Under årets gång, vilket speglades i Almedalen, har synen på alternativ finansiering, på alternativ organisation av utbyggnad av infrastruktur och på budgetramverkets överskottsmål successivt förändrats. Inte minst kan vi se tendenser till konkret politik som bättre fångar de stora behoven, exempelvis KD:s ändrade linje gällande överskottsmålet, där man vill se att staten lånar till samhällsinvesteringar.

Vi blickar mot hösten och infrastrukturpropositionen och ser fram emot bekräftelser av hur de stora trenderna tas om hand.

Regeringen förbereder sin hittills mest offensiva budget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) räknar med att ha 60 miljarder kronor att spendera på nya satsningar. – Vi ser att vi behöver stötta ekonomin nu, säger Elisabeth Svantesson.
Läs artikeln på dn.se

Tiden för krispaket och försiktighet är förbi. Sverige befinner sig på den lägsta placeringen någonsin i välståndsligan – men inflationen, räntan och vår låga statsskuld bäddar för en mer expansiv finanspolitik. Inför höstbudgeten måste regeringen kraftigt höja reformutrymmet till 65 miljarder kronor, skriver Sven-Olov Daunfeldt för Svenskt Näringsliv.
Läs artikeln på dn.se

I en remissammanställning från 2030-sekretariatet konstateras att kritik mot Trafikverkets arbete med bland annat de trafikpolitiska målen fortsätter att upprepas. Men Trafikverket anser att missnöjet till viss del bygger på missförstånd.
Läs artikeln på altinget.se

Sverige ska vara ett land som präglas av tillväxt, innovation, spetskompetens och välfärd. Men om vi ska klättra i välståndsligan måste vi använda våra ekonomiska muskler, skriver Ebba Busch (KD) och Hans Eklind (KD).
Läs artikeln på expressen.se

Efter två återhållsamma budgetar vill regeringen nu växla upp. En rad skattesänkningar är planerade inför höstens budget. – Vår prognos är att regeringen kommer att lägga 50 miljarder på ofinansierade reformer, säger Ylva Hedén Westerdahl på Konjunkturinstitutet.
Läs artikeln på dn.se

Den svenska järnvägen dränerar staten på pengar i underhållskostnader, samtidigt har Sverige sin lägsta statsskuld på 50 år. Det är dags att låna till en ny järnväg, konstaterar Thea Erlandsson.
Läs artikeln på timbro.se