Stora satsningar som näringslivet vill finansiera

Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur, senast i veckan i ett webbinarium där stora delar av transportbranschen presenterade sina prioriteringar. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar. Detta kan ske i form av OPS, alltså offentlig – privat samverkan, exempelvis med byggbolag eller pensionskapital. Vi ser även en trend inom politiken där retoriken kring alternativ finansiering blir alltmer öppen och positiv.

Utmaningarna i järnvägstrafiken har den senaste tiden flitigt återrapporterats i media och kommenterats på ledarplats. Den påtagliga underhållsskulden, trängseln på spåren samt andra faktorer som implementeringen av planeringssystemet MPK och tuffa vinterförhållanden har fortsatt att orsaka stora svårigheter för tågtrafiken. Trafikutskottet bjöd mot denna bakgrund in till sammanträde, där branschen representerades av Monica Lingegård, ordförande Tågföretagen och vd SJ, Dag Lokrantz-Bernitz, vd Vy och Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen. Branschen har ett viktigt jobb att göra, men svarar för endast 17–19 procent av det svenska järnvägssystemets sammanlagda störningsminuter. Den sammantagna bilden är att flera andra orsaker samverkar bakom utmaningarna, såsom Trafikverkets förutsättningar och politikens ansvar för underhålls- och infrastrukturskuld.

Inriktningen för statens infrastruktursatsningar 2026–2037 är under framtagande. Den 5 mars bjöd 2030-sekretarietet in branschen till ett välbesökt webbinarium att dela med sig av sina prioriteringar. Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, näringspolitisk chef Tågföretagen, inledde med att konstatera att dagens ram på cirka 1 000 miljarder inte räcker för framtidens behov.
Läs mer

Sedan 2005 har Sveriges investeringar i ny järnväg sjunkit. Vi har i dag 14 procent färre kilometer järnväg per invånare, bara två av 22 jämförda länder i Europa har satsat mindre. Allra minst har det satsats på nya spår kring Stockholm, Göteborg och Malmö, enligt en ny konsultrapport. – Jag och många med mig tycker att läget kräver att regeringen tillsätter en särskild infrastrukturberedning, säger ordföranden i riksdagens trafikutskott Ulrika Heie (C).
Läs artikeln på dn.se

Trafikverkets prognos är att biltrafiken skat öka med cirka 25 procent till 2040. Som vanligt har de fel, menar mobilitetsexperten Christer Ljungberg som haft stenkoll på prognoserna sedan 1990-talet. Han vill istället se en målstyrd trafikpolitik som planerar för mindre trafik i enlighet med klimatmålen.
Läs artikeln på di.se

Regeringen välkomnade Jacob Wallenbergs initiativ för att rusta upp landets infrastruktur. Nu vill Svenskt Näringsliv inleda planeringen av tre konkreta projekt, där privata aktörer går in med finansieringen. Totalt handlar det om nästan 100 miljarder kronor och målet är att skynda på viktiga investeringar där det i dag saknas statliga medel.
Läs artikeln på di.se

En bättre järnväg mellan Stockholm och Oslo skulle leda till ökad handel, mer turism och minskade utsläpp. Det bedömer Stockholms Handelskammare, som pekar ut tågsträckan som en av Sveriges mest lönsamma investeringar.
Läs artikeln på di.se

I Ukraina har järnvägen fortsatt att fungera mitt under ett pågående krig. I Sverige stannar tågen så fort det är löv på spåren.
Läs artikeln på dn.se

Ett totalförsvar vilar på mer än militär förmåga, och ett Natointräde innebär nya krav på ett samhälle som kan stå emot kriser. Den hårt bantade svenska sjukvården måste rustas upp, elsystemet ska klara svåra påfrestningar, livsmedelsförsörjningen behöver säkras och transportnätet stärkas, skriver tre militära lärare och forskare vid Försvarshögskolan.
Läs artikeln på dn.se

Allt pekar på att överskottsmålet ryker. Men om det är investeringar vi vill ha, är det då en bra idé att ge nästa regering 50 miljarder per år att göra vad den vill med?
Läs artikeln på dn.se

Varför kommer inte tågen i tid? I studion: Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, SJ:s vd Monica Lingegård, infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och partiledare Nooshi Dadgostar (V).
Se programmet på svtplay.se

2025 planeras en höjning av banavgifterna med 40 procent, som då har höjts med 500 procent sedan 2011 – en anpassning till EU-krav, som kräver banavgifter i nivå med järnvägens marginalkostnad. “Vi ser att konkurrenskraften konstant försämras jämfört med vägtrafiken” konstaterar Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen. 
Läs artikeln på dagenslogistik.se

Norrbotniabanan beräknas bli klar för trafik först om runt tio år, men redan nu är den fullbelagd, enligt flera tågbolag.
Lyssna på inslaget på sverigesradio.se

Redan innan den införts har den nya lagen om ID-kontroller sågats av näringslivet, facken och Lagrådet. I praktiken kommer företagen tvingas sköta statens uppgifter, menar kritiker. ”Det hela känns jättekonstigt”, säger Tågföretagens Lina Lagerroth till TN.
Läs artikeln på tn.se