Godstransporter och underhåll
”Järnväg och lastbilar konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Särskilt när vi saknar järnvägskapacitet.” Så inleder Transportföretagen sin replik mot ett debattinlägg på DN Debatt som argumenterade för kortare vägfordon. Tågföretagen håller med Transportföretagen om att det saknas järnvägskapacitet och att det inte vore rätt att sätta stopp för utvecklingen mot längre fordon i vägtrafiken – eller för den delen backa utvecklingen. I sammanhanget är det dock viktigt att flagga upp att järnvägens konkurrenskraft försämras av införandet av längre och tyngre vägfordon. Det är enkel matematik för transportköpare att transportkostnaden blir lägre med de längre fordonen, och den forskning som finns, från exempelvis Fraunhofer Institute, har visat på en grad av överflyttning till mer vägtrafik. Mot denna bakgrund bör skatter och avgifter – exempelvis banavgifter – anpassas så att konkurrenskraften upprätthålls. Incitament kan också skapas så att utvecklingen driver mot att använda de längre fordonen där de gör mest nytta, exempelvis som matartransporter till omlastningsterminaler. Detta kan då ske utan att de längre fordonen konkurrerar med redan väl fungerande trailer- och containertåg på järnväg.
I andan att effektivisera och utveckla samverkan inom godstransporter bjöd infrastrukturminister Andreas Carlson in till ett första nystartat Godstransportforum, med deltagande från näringslivets branschorganisationer i godstransportsektorn och transportköpare. Det är det trafikslagsövergripande perspektivet som ska vara styrande för en uppgradering av politiken som ska utmynna i en uppdaterad godstransportstrategi. Tågföretagen ser fram emot ökad systemsyn inom godstransporter och mer samverkan mellan trafikslagen.
Under sensommaren 2023 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda och redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande samt järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet. I veckan redovisades detta uppdrag och Tågföretagen ser positivt på Trafikverkets framåtsyftande arbete.
I rapporten berör Trafikverket olika områden genom vilka underhållets genomförande kan förbättras, bland annat stärkandet av Trafikverkets operativa förmåga. Detta kan ske genom ett ökat samarbete och dialog inom branschen samt genom att beakta innovation och moderna lösningar. Faktorer som påverkar den operativa förmågan är – bland många – de omfattande klimatförändringar som utmanar anläggningen samtidigt som planerings- och prioriteringsförmågan utgör en viktig del. Men det kommer dröja innan vi ser effekterna. Vi välkomnar i synnerhet de branschgemensamma satsningar, exempelvis projektet ”Kontaktledningsfabriken”, som syftar till att kraftigt kunna öka insatserna för att byta ut kontaktledningar, och samarbetsinsatser som ”Västrastambanerådet”. Vi ser fram emot en gemensam kraftsamling för att säkerställa att effekterna kommer snabbt. Aktiviteterna bör få mål som mäts och följs upp för säkrad framdrift.
Genomförandeplan 2024–2029 visar de åtgärder Trafikverket planerar att genomföra under perioden och som har stor påverkan och effekt på transportsystemet, både under och efter genomförandet. Läs mer
Vi behöver svar från regeringen om ID-kontroller med transportöransvar
ID-kontroller med transportöransvar innebär att vi, under hot om skyhöga böter, är skyldiga att kontrollera ID-handlingar för varenda passagerare innan de går ombord på fartyg, tåg och bussar.Om förslaget röstas igenom, i morgon 15 februari, är det en rad saker som regeringen måste göra klart, skriver företrädare i transportbranschen.
Läs artikeln på di.se
Tågföretagen: En bra möjlighet till bättre underhållsplanering
Trafikverkets förslag till åtgärder för att öka järnvägsunderhållsarbetet välkomnas av branschorganisationen Tågföretagen, som gärna hade sett ännu fler åtgärder.
Läs artikeln på altinget.se
Regeringen vill ha mer tågunderhåll – oklart om Trafikverket ännu kan leverera
Trafikverket redovisar ett antal insatser som vidtagits och planeras för att leva upp till förväntningarna på järnvägsunderhållet. Men myndigheten vågar ändå inte lova att hela anslaget kommer att gå åt.
Läs artikeln på altinget.se
Högre investeringstakt helt nödvändig inför kommande planperiod
Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll. Detta är väl kända behov som länge har varit en del av samhällsdebatten – inte minst bland våra politiker. Det är också ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Men liksom många andra samhällsproblem saktar ofta debatten in när finansieringen kommer på tal. I den senaste nationella 12-årsplanen fick infrastruktursatsningarna 799 miljarder kronor. Detta räcker inte. Även i det inriktningsunderlag som presenterades i mitten av januari rekommenderas endast en mindre ökning av den finansiella ramen inför kommande planperiod.
Läs artikeln på rt-forum.se
Nu hotar klimatförändringen även tågen
Allt fler européer väljer tåget. Samtidigt hotas det av extremt väder och extrema kostnader för att hantera det. Här är tågens Moment 22.
Läs artikeln på dagensps.se
Visionen om en ny finländsk kustbana: Från Åbo till Uleåborg
Finlands Landskapsförbund startar en utredning för en ambitiös järnvägsförbindelse som skulle sträcka sig från Åbo till Uleåborg, med stopp i Vasa. Initiativet, lett av Österbottens förbund, syftar till att förlänga den befintliga banan från Helsingfors via Åbo och vidare norrut genom Björneborg, Vasa, och Karleby till Uleåborg, med slutdestination Torneå.
Läs artikeln på dagensnaringsliv.s
SJ tar över pendeltågen – utesluter inte att läget förvärras
SJ bad nyligen svenska folket om ursäkt för alla inställda tåg och förseningar. I mars kommer nästa utmaning för bolaget – då tar man över Stockholms problemtyngda pendeltågstrafik. Vd:n Monica Lingegård konstaterar att uppdraget är jättesvårt. – Jag är inte naiv. Vi kommer få drev mot oss på Facebook, säger hon.
Läs artikeln på dn.se