2024 är stora infrastrukturåret

Det märks att vi är ur startblocken för ”stora infraåret 2024”. Remissrundan för Trafikverkets inriktningsunderlag har inletts och under hösten lägger regeringen fram infrastrukturpropositionen som sätter ramarna för kommande 12-årsplan för utveckling av transportinfrastrukturen. Tågföretagen höll ett öppet Teamsmöte om våra initiala reflektioner på Trafikverkets underlag, se presentationen för en översikt på rubriknivå.

Omtag Svensk Järnväg har nu presenterat rapporten Regionlyftet på ett välbesökt frukostseminarium. Rapporten innehåller intressanta nedslag som visar att urbanisering och tillgång till en god transportinfrastruktur gynnar ekonomisk tillväxt. Med andra ord: ju fler personer i en region som har tillgång till god kollektivtrafik med kortare restider, desto större tillgång till kunskap och tjänster, vilket leder till ekonomisk aktivitet och ökad tillväxt på totalen. Förutom att bekräfta den redan kända underhållsskulden och kapacitetsbristen i järnvägssystemet visar rapporten att fungerande infrastruktur regionalt – som gynnar längre pendling – är fördelaktig i den framtida tillväxten. Även hybridarbete lyfts upp, en arbetsform som kan få de svenska arbetsmarknadsregionerna att växa positivt, med träffsäkra infrastrukturförutsättningar.

Regeringen arbetar på en uppgradering av politiken kopplat till det ökande behovet av systemsyn inom godstransporter och samverkan mellan trafikslagen. I denna anda bjöd infrastrukturminister Andreas Carlson in till ett möte – ”det strategiska startskottet för en ny godstransportstrategi”. Tågföretagen lyfte bland mycket annat behovet av ett strategiskt fokus på godstrafiken på Trafikverket samt utmaningar med ryckigheten inom ramvillkor. Vi talar här om ändringar inom skatter, avgifter, och olika incitament som minskar förutsebarheten och riskerar konkurrenskraften för järnvägen, såsom ökade banavgifter, minskad reduktionsplikt och fordonsägares ERTMS-investering.

Kvalitetsavgifter och orsakskoder har återigen fått ta plats i riksmedia i veckan. Det konstateras att 2023 har varit ett svårt år på den svenska järnvägen – och Tågföretagen har ingen annan uppfattning. Punktligheten har sjunkit och notan för alla kvalitetavgifter är hög. Systemet med kvalitetsavgifter – kvalitetsstyrande viten – som betalas mellan operatörer och Trafikverket måste ha ett tydligare syfte. Läs mer

Det är hög tid att överge överskottsmålet, menar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. ”Vi har behov av en investeringsdriven tillväxt”, säger han.
Läs artikeln på svensktnaringsliv.se

Tågoperatörer är kritiska till Trafikverkets system med straffavgifter, trots att de går plus på det varje år. Flera ser det mest som en administrativ börda som inte ger effekt på förseningarna. – Det är inte ett tillräckligt bra incitament för branschens aktörer, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell.
Läs artikeln på dn.se

2023 var ett svårt år på svenska järnvägar. DN har tagit del av den preliminära notan för alla förseningar i svensk spårtrafik, som är högre än någonsin. Hundratals miljoner i straffavgifter skickas årligen mellan operatörerna och Trafikverket i ett system som både forskare och Riksrevisionen menar är poänglöst.
Läs artikeln på dn.se

Snö och kyla har ställt till det i tågtrafiken på många håll denna vinter. Vad får det för effekter på samhällsekonomin att människor står och väntar på tågperronger i timmar istället för att vara på jobbet?
Lyssna på inslaget på sverigesradio.se

Trafikverket bygger sina planer på trafikprognoser som i sin tur bland annat bygger på uppskattningar av den ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen. Trafikverket har tidigare visat att man inte har förstått utvecklingen i norra Sverige. Men inför framtagandet av underlaget till inriktningsplanering har Trafikverket fått ett antal uppdrag från regeringen som handlar om den förväntade kraftiga trafikökningen i Norr- och Västerbotten. Även om dessa underlag underskattar det som sker i norr och enbart tar hänsyn till utvecklingen i de två nordligaste länen finns därmed kunskap inom Trafikverket om utvecklingen.
Läs artikeln på nyaostkustbanan.se

Under tisdagen beslutade Region Stockholm att från med maj 2025 kommer Connecting Stockholm AB att ansvara för tunnelbanetrafiken i Stockholm. Ett avtal värt cirka 40 miljarder kronor.
Läs artikeln på svt.se

De tre branschorganisationerna inom kollektivtrafiken, Sveriges Bussföretag, Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen, ger sig ut på turné i vår. Under turnén besöker organisationerna ett antal regioner. Där ska man hålla workshops med syfte att arbeta för att nå branschens gemensamma mål att fyra av tio motoriserade resor år 2030 ska vara kollektiva. Både företrädare för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och trafikföretagen bjuds in.
Läs artikeln på bussmagasinet.se

Det svenska väg- och järnvägsnätet kommer inte att klara högt ställda EU-krav som Sverige så sent som i december var med och lagstiftade om. Det svenska transportnätet kommer inte heller att klara skärpta krav från Nato och den svenska försvarsmakten. Svenska vägar och järnvägar är idag kraftigt underdimensionerade.
Läs artikeln på sydsvenskan.se

I Tyskland strejkar lokförare, och i natt även personal från motsvarande Trafikverket. Det får stor påverkan för svensk godstrafik till kontinenten. Stephan Ray, presschef Green Cargo, säger att åtminstone hälften av all godstrafik ställts in i dag, och att påverkan blir stor även i morgon.
Lyssna på inslaget på sverigesradio.se

Den litauiska regeringen har godkänt en infrastrukturutvecklingsplan för järnvägsknutpunkten Kaunas i det europeiska järnvägsprojektet Rail Baltica. Vid ett möte nyligen beslutades även att inleda förfaranden för att förvärva mark för offentliga ändamål.
Läs artikeln på dagensnaringsliv.se