Receptet är både underhåll och nyinvestering
Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet – och Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på en första remiss som ska besvaras senast den 30 september. Förslaget innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet. Implementeringen av den nya kapacitetstilldelningsprocessen är tänkt att ske gradvis från 2026 och slutföras till tågplan 2030. Regeringskansliet har nyligen kompletterat underlagen med en fakta-PM. Branschen arbetar nu engagerat för att bidra med kunskap för att stärka Sveriges position inför lagstiftningsarbetet.
Vår initiala bedömning är att förslaget på sikt kan få betydande konsekvenser för utvecklingen av svensk järnväg. Den slitna svenska järnvägen har redan nått kapacitetstaket. Det finns en risk för att den kommande regleringen än mer accentuerar intressekonflikter mellan olika segment i järnvägssystemet. Idag samsas godstrafik med regional och långväga persontrafik på våra spår. Järnvägens användning balanseras mellan å ena sidan de långsiktiga behoven och å andra sidan behovet av flexibilitet och anpassningsbarhet till stigande eller ändrad efterfrågan på järnvägstransporter, inte minst inom godssegmentet. Vi ser med viss oro på risken för att suboptimeringar kan leda till att ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen inte kan ske i enlighet med de transportpolitiska målen. Den avreglerade järnvägsmarknadens behov måste säkras och vi noterar exempelvis att regleringen av infrastrukturförvaltarens ansvar för tilldelade tåglägen skärps. Det är troligt att Sverige, liksom övriga EU:s medlemsstater, som en följd av regleringen kommer stimuleras att mer konkret ta ställning till vad järnvägens roll i transportsystemet ska vara i framtiden.
Ystad Summit gick av stapeln i veckan och Elvira Sofic från Tågföretagen medverkade i panelsamtalet ”Hallå, järnvägen genom Skåne behöver mer kapacitet”. Hur ska vi klara av regional tågpendling och ökade nationella godsflöden genom Skåne? Våra viktigaste medskick var är att järnvägens kapacitetsbrist är en nationell utmaning. Idag saknas det ett systemperspektiv på den inverkan som regionala driftstörningar och kapacitetsbrist har på hela järnvägssystemet. Med Fehmarn Bält-förbindelsen som öppnas mellan Danmark och Tyskland 2029 och de ökade transportflödena som följer kommer Sverige – med dagens investerings- och utbyggnadstakt – inte kunna möta den faktiska efterfrågan av järnvägstransporter. Ökad investeringstakt, utbyggnadshastighet och ett helhetsperspektiv där hanteringen av underhållsskulden inte ställs emot behovet nya spår är receptet som våra beslutsfattare borde lära sig utantill.
C: Lyft infrastrukturen i hela landet
Centerpartiet vill rusta upp väg- och järnvägsnätet i landet. Sena tåg, potthål och bristande säkerhet ska åtgärdas. Dessutom vill partiet se en infrastrukturberedning, på samma sätt som riksdagspartierna samarbetar i försvarsberedningen.
Läs artikeln på aftonbladet.se
”Tillsätt en kriskommission för järnvägen.”
För att få ordning på tågtrafiken räcker det inte med att förbättra underhållet.
Ny järnväg måste byggas om tågen ska gå i tid, skriver Karin Svensson Smith, Christer Ljungberg och Mats Améen.
Läs artikeln på sydsvenskan.se
Petter Birgersson: Bygg ihop södra Sverige med väg och räls
Med E 22 förbinds södra Skåne med Blekinge och östra Småland. Det är en livsnerv som behöver kompletteras ytterligare. Gärna med fler tåg och mer järnväg.
Läs artikeln på kristianstadsbladet.se
Låt LKAB och H2GS betala rälsen
En dubblering av antalet tåg, på mindre än ett decennium. Från 28 godståg per dygn till 58. Malmbanan mellan Luleå och Boden står inför en otrolig ökning av trafiken de kommande åren. Järnvägen som byggdes i slutet av 1800-talet för att frakta malm från LKAB:s gruvor till kusten, ska nu också räcka till för bland annat H2GS nya stålverk.
Läs artikeln på di.se
Klimatanpassning och mer underhåll behöver gå hand i hand
Sverige förtjänar en tillförlitlig infrastruktur som är redo för en klimatneutral framtid, skriver Marie Trogstam, avdelningschef Hållbarhet och Infrastruktur, och Nils Paul, expert infrastruktur, i GP.
Läs artikeln på svensktnaringsliv.se
Många tog tåget i somras
Många tog tåget sommaren 2023. Antalet resor under juli var troligen rekordstort men översvämningarna och omledda och inställda tåg i augusti innebar kraftigt minskar resande.
Läs artikeln på jarnvagar.nu