Uppdrag till Energimyndigheten om elektrifiering och transporteffektivitet

Diskussionen om just ökad elektrifiering har pågått under lång tid, inte minst när det kommer till transportsektorn och utbyggnaden av laddinfrastruktur samt fler eldrivna fordon. Både den tidigare regeringen och nuvarande regering driver en tydlig agenda mot ökad grad av elektrifiering i samhället och transportsektorn. Med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet anordnades även högnivåmötet ACCENT där omkring 160 personer från Europa deltog och diskuterade just elektrifiering av transporter och hur utvecklingen kan påskyndas ytterligare. Fokuset låg på gemensamma möjligheter och behovet av ökad samverkan, och integrering mellan Europas energi- och transportsektorer.

I linje med ökat fokus på el och energi har Energimyndigheten tilldelats ett regeringsuppdrag att analysera hur användningen av energi, effekt och resurser kan effektiviseras för att underlätta utfasningen av fossila bränslen genom elektrifieringen.

I uppdraget ska Energimyndigheten identifiera och analysera den samhällsekonomiskt effektiva energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer och verksamheter. Energimyndigheten skall även analysera styrmedel som påverkar energianvändningen samt genomföra en kvalitativ och kvantitativ analys av miljöeffekter och resursanvändning i olika elektrifieringsscenarier.

Med anledning av detta har Energimyndigheten anordnat branschdialoger. En av dialogerna var inriktad på transporter där aktörer inom transportbranschen fick dela med sig av erfarenheter, tips och tankar kring transporter och elektrifiering. Tågföretagen deltog också och lyfte vikten av att använda järnvägen i största möjliga utsträckning eftersom majoriteten järnvägstrafiken redan är elektrifierad. Vi lyfte även behovet av samverkan inom branschen, hållbara och effektiva intermodala lösningar, transporteffektivitet samt utmaningarna kopplade till kapacitetsbristen på järnvägen.

Vi ser positivt på denna form informationsdelning och ser fram emot fortsatta samtal på detta tema som på olika sätt är betydande för hela transportsektorn.

Transportsektorn står för en betydande del av EU:s koldioxidutsläpp och är därmed ett centralt område för klimatomställningen. Inom de EU-satsningar som genomförs just nu är transportsektorn på toppen av agendan, till exempel inom policyområdet Fit-for-55. Ett av de centrala målen inom Fit-for-55 är att minska EU:s koldioxidutsläpp med minst 55 procent från 1990-talets nivåer till år 2030 samt att öka andelen eldrivna fordon och fordon som drivs av förnyelsebar energi. En viktig satsning på EU-nivå är därmed att utveckla laddinfrastrukturen och andra förnyelsebara transportlösningar.

Även inom det svenska EU-ordförandeskapet är elektrifiering, framför allt utbyggnaden av laddinfrastruktur, en prioriterad fråga.

Järnvägen utgör också en central del i satsningen Fit-for-55. Per transporterad enhet är järnvägens utsläpp, framför allt när det kommer till långa sträckor, betydligt mindre än med andra trafikslag. Inom ramarna för EU kommer därför TEN-T- nätet att vara en central fråga med målet att andelen resenärer och gods som transporteras på järnvägen ska öka.

I Sverige är idag cirka 80 procent av järnvägen elektrifierad och mer än 90 procent av all järnvägstrafik i Sverige körs på elektrifierade banor. Sveriges tillgång till hållbar el samt det faktum att elektrifieringen av järnvägen började tidigt, är vi idag ett av de länder i Europa med flest elektrifierade banor. Järnvägen är således ett klimatvänligt och effektivt transportslag som rymmer stora mängder personer och gods och som kan transportera längre sträckor. I dag har Trafikverket dessutom en strategi att all ny järnvägsinfrastruktur byggs med ut med kontaktledningar samtidigt som de banor som idag inte är elektrifierade generellt sätt är lågt trafikerade. Eftersom den återstående elektrifieringen skulle bli relativt kostsam letar Trafikverket efter andra alternativ för dessa banor, till exempel större användning av batteri- eller vätgaståg, vilket är en diskussion som behöver föras parallellt med frågan om elektrifiering.

Enbart elektrifiering är viktigt, men det är inte tillräckligt för att vi ska uppnå våra mål. Vi behöver arbeta än mer med transporteffektivitet, framför allt för att energin som vi använder ska användas så effektivt som möjligt. Detta kan vara genom att till exempel att transporter har en hög fyllnadsgrad, att vi kan köra längre och tyngre tåg samt snabbare tåg. Intermodala lösningar är det som behöver satsas på för att de olika trafikslagen ska kunna användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Parallellt med elektrifiering och utbyggnaden av laddinfrastruktur är det därför relevant att även säkra utbyggnad och effektivisering av omlastningsnoder för intermodala transporter. Kombinationen av sjöfart, järnväg och lastbil behöver kunna effektiviseras för att det skall finnas incitament för en högre grad hållbara transporter.

Inom persontrafiken handlar det om att underlätta för människor att transportera sig hållbart och elektrifierar från dörr till dörr. Detta genom att ytterligare inkludera elektrifiering i stadsplanering för att öka graden av mikromobila lösningar. Med en utbyggnad av mikromobila lösningar och hubbar för byten mellan kollektivtrafik och andra färdsätt kan människor på ett enkelt, lönsamt och klimatsmart sätt ta sig hem eller till sin arbetsplats.

Något som vi också framförde till Energimyndigheten och som är viktigt att komma ihåg kopplat till uppdraget är att samverkan mellan aktörer i transportsektorn, allt ifrån branschaktörer till näringslivet och politiken är viktig. Elektrifieringen av samtliga trafikslag måste ske, dock får man inte glömma att vi redan har ett trafikslag som nästan är helt elektrifierat vars fulla potential kan dels effektivisera, dels bidra till att sänka den totala energiförbrukningen