En långsiktig underhållsplan för järnvägen
Det går bra för Sverige. Vi har en stark ekonomi och står redo för återstart efter pandemin. Inför budgetpropositionen 2022 har finansminister Magdalena Andersson utlovat inte mindre än 74 miljarder i reformutrymme. Dessa förhöjda ambitioner borde naturligtvis omfatta ytterligare satsningar på landets eftersatta transportinfrastruktur, våra järnvägar och vägar.
Regeringens infrastrukturproposition avseende perioden 2022–2033 som klubbades av riksdagen i juni har ökat 12-årsramen för investeringar i transportinfrastruktur med cirka 20 procent till nästan 900 miljarder. Trots detta motsvarar de anslagna medlen för investeringar och underhåll fortfarande inte mer än cirka en procent av BNP, det vill säga ungefär samma nivå som gällt sedan slutet av 1970-talet – och som bevisligen varit helt otillräcklig. Annars skulle vi inte vara där vi är i dag, Transportföretagen har tydliggjort hur vägunderhållet sackar efter. Under sommaren rapporterade media om stora brister i vägnätet och bilden är densamma – eller snarast ännu värre – för järnvägen. Nedrivna kontaktledningar och nedsatta hastigheter är vår vardag.
Landets transportinfrastruktur är helt enkelt nedsliten. För järnvägen gäller dessutom att kapacitetstaket redan passerats. Det är resultatet av att Sverige – trots att vi är ett land med stora avstånd – under lång tid spenderat under genomsnittet i OECD på transportinfrastruktur. Under 50- och 60-talen investerade Sverige årligen i storleksordningen drygt två procent av BNP. Vi behöver under en tid nå tillbaka till dessa nivåer för att kunna skapa den transportinfrastruktur som behövs för att säkra ett av fundamenten för landets långsiktiga konkurrenskraft. Vi har nu – efter årtionden av eftersatta investeringar och underhåll – en infrastrukturskuld som uppgår till 45 miljarder kronor för järnväg och 25 miljarder för väg. Det paradoxala är att anslagen i den kommande 12-årsplanen ökar, men ändå stiger underhållsskulden för järnväg till närmare 60 miljarder kronor 2033.
Trafikverket bör snarast få uppdraget att upprätta en långsiktig underhållsplan med målet att eliminera det eftersläpande underhållet och därmed skapa förutsättningar för en total avbetalning av underhållsskulden och återställa järnvägsnätet till den nivå det är konstruerat för vad gäller hastighet, bärighet och kapacitet. Med hänsyn till omfattningen av underhållsskulden och att den fortsätter att öka borde regeringen ge Trafikverket i uppdrag att genomföra en riskanalys. Tågföretagen har utvecklat vår syn på dessa teman. Se separat artikel på webben och PM med våra ställningstaganden avseende regeringens infrastrukturproposition.
Skenande fraktkostnader hotar den svenska handeln
Priset för att skeppa en container från Kina till norra Europa har ökat med över 700 procent på ett år. De skenande fraktpriserna är ett hårt slag för den svenska handeln och kan innebära varubrist och höjda priser lagom till julhandeln. – Läget är bekymmersamt, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk handel.
Läs artikeln på dn.se
Ledare: Här är tre överenskommelser för klimatet som bara väntar på att göras
DN 26/8 2021. De svenska partierna tar klimathotet på allvar. Då måste de också vara beredda att ta gemensamt ansvar för nödvändiga, långsiktiga åtgärder.
Läs artikeln på dn.se
Ledarskribent vill ha ny energiöverenskommelse
DN:s ledarredaktion anser att elkrisen banar väg för en ny energiöverenskommelse.
Läs artikeln på tn.se
Klimatlarmen tydliga. Nu kräver Miljöpartiet en omställning av transportsektorn.
Det räcker inte med fler elbilar och mer biobränslen. Transportsektorns behov av energi måste minska. Därför vill Miljöpartiet satsa på att flytta trafik till järnväg, sjöfart, kollektivtrafik, cykel och gång, skriver Emma Berginger, trafikpolitisk talesperson för MP.
Läs artikeln på sydsvenskan.se
Klimatombud – fackets nya vapen mot klimatförändringarna
Klimatet Nu inför Vision nya klimatombud ute på arbetsplatserna. Intresset är stort, menar ledningen. Men medan LO har ett klimatpolitiskt program, så saknas ett färdigt sådant hos både Saco och TCO.
Läs artikeln på arbetsvarlden.se
Sverigepremiär för vätgaståg – visades upp i Östersund
På tisdagen var det Sverigepremiär för ett vätgaståg på svensk järnväg. Premiärturen gick mellan Östersund och Lit. SVT följde med.
Läs artikeln på svt.se
Alstoms vätgaståg Coradia iLint presenterades i Östersund
Alstoms Coradia iLint, det första passagerartåget i världen som drivs av vätgas, gjorde sin debut på svensk mark i Östersund nyligen. Alstom presenterade tåget för lokala intressenter, transportmyndigheter, beslutsfattare och media för att visa upp Coradia iLints potential för hållbar transport i Sverige.
Läs artikeln på energinyheter.se
Brister i tågens nya signalsystem har kostat miljontals kronor
Merkostnader kring signalsystemet ERTMS som testats i norra Sverige på Botniabanan sedan 2010 beräknas hittills ha kostat skattebetalare i norr 250 miljoner kronor, enligt Norrtåg AB. Jörgen Berglund (M), riksdagsledamot från länet ber nu infrastrukturminister Tomas Eneroth om ett besked kring hur kostnaderna ska ersättas. ”Inte rimligt att regionerna ska vara försökskaniner som dessutom får betala notan”, säger han.
Läs artikeln på sverigesradio.se
Tomas Eneroth (S): ”Jag ser allvarligt på att kostnaderna ökat”
Moderaterna är kritiska mot att regionerna riskerar få stå för notan när järnvägsnätet ska få nytt signalsystem. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) skjuter över frågan till Trafikverket.
Läs artikeln på svt.se