Samverkan ger resultat

Fler än 300 personer var anmälda till den första digitala JBS-konferensen som gick av stapeln den 11 mars. Samverkan var temat för dagen. Den samverkan som JBS har skapat i branschen innebär nu att de olika delprojekten löper på bra. I och med pandemin ställdes mycket på sin spets och där har det redan tidigare upparbetade samarbetet gett fina resultat, till exempel när det gäller trafikinformationen. Vid konferensen rapporterades från de fyra områden som JBS arbetar med: punktlighet, trafikinformation, kompetensförsörjning samt forskning och innovation.

Konferensen inleddes med en hälsning från infrastrukturminister Tomas Eneroth om att järnvägen är viktig. Aldrig har de satsats så mycket på järnvägsprojekt och ministern pekar också på det attraktiva med branschen. Att väljer du järnvägen väljer du också en bättre miljö, det är något som särskiljer vår bransch. Järnvägstransporter lämnar i stort sett inga klimatavtryck.

Företrädare för JBS styrelse diskuterade branschens goda samverkan som det viktigaste resultatet hittills av JBS och det är samverkan som har gett resultat i projekten.

− I Tillsammans för tåg i tid, TTT, hade vi inte klarat oss själva. Där behöver vi varandra, säger Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket.

JBS har förlängts till 2023 och under konferensen fick vi veta mer om vad som kommer hända framöver.

− Arbetet kräver långsiktighet och tålamod för att se effekt. Vi behöver göra det som krävs för att nå målen, säger Ted Söderholm, vd Green Cargo och ordförande i Tågföretagen.

Uppdatering av orsakskoder har startat

Cathrine Jensen, trafik- och resenärsinformation, berättade att inom området trafikinformation har vi sedan JBS start identifierat störningsprocessen, tagit fram mätvärden och börjat mäta. I dagarna påbörjas arbetet med att uppdatera de vanligaste 19 orsakskoderna. Det arbetet kommer vara klart i maj i år.

Punktlighetsarbetet är många delar som samverkar

Viktor Finn, Trafikverket, och Britt-Marie Olsson, SJ, reflekterade kring punktlighetsarbetet och där är det många delar som samverkar. Hittills har TTT-projektet tagit fram en process för arbetet och ser från 2019 att punktligheten ökar. 2020 var ökningen större än tidigare och det beror delvis på pandemin och att färre tåg har körts i systemet. Framöver kommer TTT att fokusera på:

• Digitalisering: att skapa och dela, kvalitetssäkra data.
• Genomförandekraft: testa, pröva och laborera.
• Fortsatt prioritering: göra förbättringsarbete nära verksamheterna.

Förutse underhåll genom dataanalys

Mats Bengtsson, professor i signalbehandling KTH, berättade om forskning som just nu pågår inom järnvägsområdet. All data som vi samlar in kan vi använda för att hitta mönster och avvikelser för att till exempel förutse underhållsbehov, upptäcka fel, förutsäga resmönster. Datan kan vara data från sensorer i spår, bilder från spåret, trafikinformation på radio eller sökningar på google. Mats Bengtsson blickade framåt om hur digitala modeller av Sveriges och Europas transportsystem skulle kunna underlätta beslut vid förseningar. Just nu funderade han vad noggrannare lokalisering av tåg, så kallade virtuella tåg där flera tåg är sammankopplade för att skapa mindre väntetider, skulle kunna tillföra branschen.

Branschskola för järnvägen

Amelie von Zweigbergk, som utrett kompetensförsörjning i järnvägsbranschen, var på plats och presenterade kompetensförsörjningsrapporten från hösten 2020. Förslagen är att arbeta vidare är bland annat att starta en branschskola och att öka antalet utbildningsplatser till befintliga yh-utbildningar till tekniker inom bana, el och signal.

− Fler människor som vill utbilda sig och fler utbildningar på fler orter är det vi behöver, säger Amelie von Zweigbergk.

Du kan se hela konferensen på trafikverket.se fram till den 25 mars.