/ Aktuellt /
50 procent av BNP är export. Enligt Stockholms handelskammare kan 40 procent av BNP kopplas till Stockholm och 30 procent av exportvärdet kan relateras till flyget och Arlanda. Utan att ifrågasätta dessa siffror är det inte svårt att förstå att Arlanda är kritiskt för Stockholmsregionens utveckling. Under våren 2019 avslutades det så kallade Arlandarådets uppdrag från den tidigare S+MP-regeringen. Men slutrapporten låter vänta på sig. Arlandafrågan skär rakt in i den politiska splittringen kring hur klimathotet ska mötas och Sveriges roll som ledande i detta viktiga arbete. Det är uppenbart att skiljelinjerna berör ”hur” Arlanda ska utvecklas. Fler start- och landningsbanor eller något annat. Att effektivisera flygplatsens funktionalitet och tillgängliggöra Arlanda med mer tåg och minskad biltrafik borde vara en självklarhet men det finns låsningar även i den delen. Det är tydligt att business-as-usual, det vill säga mer och mer flygresande, inte fungerar längre. Men det politiska beslutsfattandet famlar kring inriktningen för vår nationella storflygplats.
Flyget sätts för närvarande under lupp och utvecklingen mot bättre klimatprestanda är på gång. Debatten har skapat ett tryck för att ställa om till mer hållbarhet. Biobränsle ska vara en temporär lösning, åtminstone för inrikes trafik, till dess elflyget kan bli verklighet. Mot mitten av 2020-talet utlovas prototyper för Elflyg med 20-talet passagerare som kan flyga upp till 40 mil.