De transportpolitiska målen motverkar klimatmålen
Av särskilt intresse för järnvägssektorn är konstaterandet att dagens transportpolitiska mål och deras tillämpning motverkar klimatmålen. Planerna för att uppnå transportsektorns klimatmål är otydliga, såväl inom regeringen som på myndighetsnivå. Detsamma gäller fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter. Planeringen av Sveriges infrastruktur baseras inte på att klimatmålen ska uppnås, utan på prognoser för ökad vägtrafik som inte är förenliga med 2030-målet. Prioriteringsordningen för investeringar i infrastruktur – den så kallade fyrstegsprincipen – tillämpas inte i praktiken. Städernas större möjligheter till mer effektiva transporter, såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik, utnyttjas inte fullt ut. Det är tveksamt om de transportpolitiska målen och regeringens processer för infrastrukturplanering lever upp till kraven i klimatlagens paragraf 3, som säger att regeringens arbete ska utgå ifrån det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Klimatpolitiska rådet lägger därför fram fyra rekommendationer till regeringen om ledarskap och styrning inom transportområdet:
• Besluta om en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter bortom 2030-målet.
• Gör de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen.
• Stärk regelverk och processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet.
• Beakta skilda förutsättningar och utjämna negativa fördelningspolitiska effekter, till exempel mellan stad och landsbygd
Andra intressanta rekommendationer avseende inrikes transporter är reform av vägtrafikbeskattningen, stopp för subventioner till bilägare, bilkörning och parkering, påskyndande av elektrifieringen av vägtransporter, stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel samt ökad styrning mot mer klimateffektiva fordon.