Positivt är att flertalet varaktiga hastighetsbegränsningar tas bort inför 2020. Även kriterier vid uppställning ändras. Felorsakskoden JDE – sent från depå – upplevs som ett bekymmer eftersom andelen felkoder JDE fördubblats. Ytterligare nyheter är en fast tidpunkt för undertecknande av trafikeringsavtal (Trav), nya tidpunkter för kapacitetsansökan, bland annat blir en kompletterande ansökan möjlig efter deadline för ansökan i april varje år.
Jonas Westlund, chef kapacitetsplanering, beskrev tågplanearbetet och konstaterade att antalet tvister blir allt fler delvis och det hänger delvis samman med det ökande antalet banarbeten. En större utmaning för hela systemet är att allt mer medel läggs på underhåll av anläggningen, vilket leder till att mer tid krävs för underhåll i spår. Viss prioritering sker av punktlighet och robusthet på större stråk och i storstad och effektivt utnyttjade av tilldelad kapacitet för banarbeten. Framtidens servicefönster ska skapa förutsebarhet. Nyttjandegraden av servicefönster är ofta för låg vilket är en förtroendefråga för Trafikverket. Ska vi ha större avbrott ska eller ska vi klämma in underhållpass under några timmar per natt? Trafikverket genomför för närvarande en genomlysning av frågan. En kommentar från publiken var att det går att optimera kaputnyttjandet utan att riskera punktligheten. Jonas Westlund medgav att det finns ytterligare möjligheter att optimera tidtabellerna på ett bättre sätt och det finns mycket att göra sent i tilldelningsprocessen men det tycks delvis vara en resursfråga. Hur lyckas framåt? Banarbeten 2019 och sommaren 2019, det blir en del enkelspårsdrift på större stråk med risker för sjunkande kvalitet och robusthet. Tillkommande hastighetsnedsättningar utanför tågplanen leder lätt till störningar. Ändringshantering med entreprenörer måste minska.
Vi fick även höra om NJDB – Nationell järnvägsdatabas – som ska skapa en samlad digital bild av det svenska järnvägsnätet. Databasen kan inte innehålla allt och upprättas nu utifrån vad som anses vara bäst att veta om järnvägsnätet. Vi har idag utöver Trafikverket cirka 350 infraförvaltare med järnväg i bruk och cirka 500 anläggningsbeskrivningar har skickats in.
Banavgifterna kommer att höjas fram till 2025, framförallt på godssidan. Det kommer att bli en tydligare spegling mellan avgifterna och de underliggande kostnader för underhåll som beror på slitage. Olika segment sliter olika mycket och slitaget varierar mellan anläggningens delar. Spåravgiften ska spegla slitaget som trafiken ger upphov till och den ligger för närvarande relativt rätt för persontåg. Dock kommer spåravgiften för godståg höjas till samma nivå som persontåg för godssegmentet. Passageavgiften för godståg över Öresundsbron kommer också öka något men är i grunden kopplad till indexreglering. ”Tågläge mellan” och ”tågläge bas” kommer höjas en hel del och ökningen beror på att Trafikverket vill koppla avgiftsuttaget tydligare till kapacitetsutnyttjandet. Emissionsavgiften för dieseldriven järnvägsdrift ska dock tas bort. När emissionsavgiften tagits bort finns inga kostnader som är kopplade till politiska mål och avgiftsuttaget blir renodlat eftersom Järnvägslagen endast tar sikte på det kostnader kopplat till slitage.
Under 2016 och 2017 pågick lagstiftningsprocessen för reglering av hur tjänster ska säljas till järnvägsföretagen. Förordningen träder i kraft den 1 juni 2019 men JNB 2020 blir första JNB med reglerad information om tjänster. Genomförandeförordningen ska syfta till att underlätta att få information om tjänster, vilka tjänsteleverantörer som finns, var tjänster tillhandahålls, etc. Även Transportstyrelsen kommer publicera information om möjlighet till undantag för bland annat järnvägsföretag som tillhandahåller tjänster. Det erinras dock om att Järnvägslagens reglering av tjänster gäller som en bottenplatta även om undantag beviljas.
På lagstiftningsfronten var det en stor nyhet 2018 att den nya Järnvägstrafiklagen numera ger möjlighet för järnvägsföretag att i större utsträckning få regressersättning. Ersättning kan beviljas för ekonomisk skada till följd av förseningar orsakade av Trafikverket och brister i infrastrukturen. Ansökan ska ske inom 90 dagar och lämnas via blankett ”Ansökan om ekonomisk skada”.