Godsstrategi i fokus
Som vi skrivit om i årets tidigare nyhetsbrev bedriver vi för närvarande ett intensivt arbete med att bidra till regeringens kommande godsstrategi som ska presenteras i april 2018. Den 31 januari arrangerade Tågoperatörerna ett rundabordssamtal i Trafikutskottet med ett tjugotal tågoperatörer och transportköpare från godsbranschen. Utgångspunkten var den studie som genomförts tillsammans med konsultföretaget Clearmaker om transportsystemet klarar sitt bidrag till de ambitiösa klimatmålen, det vill säga en 70-procentig minskning av CO2-utsläppen till 2030. Syftet med rundabordssamtalet var att visa på hur järnvägen kan bidra till 2030-målet och specifikt hur godstrafiken på järnväg skulle kunna ökas med 100 procent. Rundabordssamtalet skapade förståelse för järnvägens möjligheter och genererade en lång lista med förslag. Konkreta infrastrukturåtgärder och underhållssatsningar finns att vidta på kort sikt, liksom införande av styrmedel som miljökompensation och omlastningsstöd till kombitrafiken. Insikten växer dock fram att det behövs ett genomgripande strategiskt arbete som måste börja nu, det vill säga en process för att transportbranschen ska enas och lämna alla de bidrag som branschen själv kan och bör lämna. Järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft för att möjliggöra ökad överflyttning av gods från väg till järnväg står i centrum. Kopplat till detta har vi också under veckan kompletterat dialogen med Näringsdepartementet och Fossilfritt Sverige inom ramen för utvecklingen av konkreta inslag i regeringens godsstrategi.
Ett närliggande tema är EU:s revision av det så kallade ”Kombidirektivet” som bland annat syftar att skapa förutsättningar och incitament för en överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minska utsläppen. Remissprocessen har varit igång en tid både på EU-nivå och på nationell nivå. Vi kommer bland annat att stödja de nyheter som syftar till att tydliggöra hur regleringen kan användas till att transportsystemet verkligen bidrar till uppnåendet av klimatmålen. Kombidirektivet kom redan i början av 1990-talet och vår bedömning är att Sverige inte i tillräcklig utsträckning har använt detta viktiga EU-direktiv till att främja aktiviteter och stödåtgärder för ökad överflyttning av transporter.
I veckan hade vi ledningsmöte med Trafikverket och en del tid ägnades åt kvalitetsbrister inom orsakskodningen som ligger till grund för kvalitetsavgifter. Under de närmaste veckorna kommer vi att föra förhandlingar med Trafikverket om eventuella förändringar i Trav/JNB bland annat till följd av att den nya järnvägstrafiklag som avses klubbas under våren kommer möjliggöra att järnvägsföretag i större utsträckning ska kunna få regressersättning till följd av förseningar orsakade av Trafikverket och brister i infrastrukturen.
Vår Fokusgrupp Säkerhet & Beredskap hade ett uppskattat besök av Ilja Volpi från CER, där Ilja gav en introduktion om det viktiga arbetet med säkerhetsfrågor på EU-nivå.
Under veckan deltog vi i Transporter i samverkan vid samhällsstörningar, TP SAMS, det nya civilförsvaret för transporter där myndigheter och branschorganisationer samverkar och övar för att återta förmågor att fungera under kriser, höjd beredskap och krig. 2020 kommer det att vara en totalförsvarsövning då hela samhället kommer att öva i tre dagar för krisläge och krig.
Tågoperatörerna deltog idag i konferensen om nya stambanor – Byggstart Sverige i Malmö. Debatten om höghastighetsbanans finansiering går vidare. I avvaktan på besked från politiken står det klart att de stora utmaningarna är det statsfinansiella överskottsmålet som hindrar både utökade anslag och lån genom riksgälden. Om projektet kan motiveras politiskt med stöd av relevanta parametrar för samhällsekonomiska kalkyler och staten är beredd att ta upp lån för finansiering av en snabb utbyggnad så bör projektet snarast upphandlas av staten som en funktionsentreprenad.
Nedan ett axplock av media från senaste veckan. Vi noterar kinesiskt intresse för Oslo – Stockholm samt att Infrastrukturminister Tomas Eneroth gått ut och meddelat att regeringen vill ta över Infranords basunderhåll som ett steg till att stärka den statliga kontrollen över järnvägsunderhållet.